Aktuellt

”Politikerna borde tagit större hänsyn till den globala miljönyttan”

erika skogsjö

EU har nyligen enats om åtgärder för att ytterligare minska koldioxidutsläppen och höja priset på utsläppsrätter. Men vad innebär det för den svenska gruv- och mineralbranschen? Vi frågade Svemins energi- och hållbarhetsansvariga, Erika Skogsjö.

Utsläppsrätter och handelssystem är komplicerat. Vad innebär det nya beslutet egentligen?

-Man vill minska EU:s koldioxidutsläpp och skapa incitament för företag att minska sin klimatpåverkan, i korthet innebär det här beslutet att överskottet av utsläppsrätter på marknaden kommer att minska och priset kommer därmed att öka. Det vill säga att det blir dyrare att släppa ut koldioxid framöver.

Vad blir då effekten för den svenska gruv- och mineralnäringen?

– Priset på utsläppsrätter kommer som sagt att stiga, vilket påverkar all konkurrensutsatt industri. ETS-systemet ska ju gynna de mest klimatsmarta produkterna och produktkedjorna så att klimatmålen kan uppnås. ETS-systemet får inte ge felaktiga incitament eller riskera att snedvrida konkurrensen. Tilldelning till konkurrensutsatt industri kommer att fortsätta att ges men minskas varje år – även för de allra mest miljöutsläppseffektiva företagen. Våra medlemsföretag verkar på en global marknad och har liten eller ingen möjlighet alls att påverka priset på sina produkter. En sådan här kostnadsökning påverkar därför branschens lönsamhet. De företag som konkurrerar med våra svenska gruv- och mineralföretag finns ofta i länder som i princip helt saknar motsvarande system med kostnader för klimatutsläpp. Det gör att risken för det som kallas för koldioxidläckage är påtaglig, dvs. risken att produktionen minskar inom EU och istället ökar i länder med högre utsläpp.

Det låter ju som att det, globalt sett, inte lönar sig ekonomiskt att vara klimatsmart?

-Vi hade önskat att fler åtgärder skulle ha tagits för att värna om just europeisk konkurrenskraft. Exempelvis hade vi gärna velat se en högre möjlig andel fri tilldelning för att undvika att den så kallade ”sektorsövergripande korrektionsfaktorn”, som skär ner tilldelningen för alla, behöver användas. Däremot är det positivt att relativt mycket medel läggs till innovationsfonden eftersom mer stöd till forskning och innovation kommer att krävas för att klara omställningen mot klimatsmarta lösningar. Svemin anser att stöd behövs inte bara i forskningssteget utan även vid demonstration och uppskalning av ny teknik.

Så, är det här bra eller dåligt för oss i den svenska gruv- och mineralnäringen?

– Det är positivt att ett beslut äntligen nåddes om de övergripande delarna av utsläppsrättssystemet. Sverige har idag en världsledande roll som hållbar råvaruproducent med både lägre utsläpp och mindre miljöpåverkan än jämförbara länder. Vår förhoppning är dock att politikerna tar större hänsyn till vad som maximerar den globala miljönyttan i den fortsatta dialogen.

Vad är nästa steg?

-Nu ska man ta itu med nästa fas som handlar om det mer specifika utformandet av viktiga delar såsom uppdatering av riktmärken och produktionsanpassad tilldelning, processutsläpp och kompensation för indirekta kostnader.


FAKTA: EU ETS, Handelsperiod 4

Direktivet om utsläppshandel revideras inför den fjärde handelsperioden (år 2021 – 2030). Syftet är att minska de totala koldioxidutsläppen genom att begränsa tillgången på utsläppsrätter. Trilogförhandlingar mellan parlamentet, rådet och kommissionen har nu landat. Överenskommelsen innehåller framförallt åtgärder för fortsatt minskning av de totala årliga utsläppen samt för att minska det överskott av utsläppsrätter som nu råder på marknaden. De formella besluten återstår dock i både rådet och parlamentet.

Under Handelsperiod 4, det vill säga år 2021-2030, kommer 57 % av utsläppsrätterna att auktioneras ut och 43 % utgöra så kallad fri tilldelning. Auktioneringsandelen, det vill säga 57 %, kan minskas med max 3 % om den fria tilldelningen inte skulle räcka till. Konkurrensutsatt industri får fri tilldelning upp till ett satt riktmärke. Förenklat sätts riktmärken för olika typbranscher utifrån den som har bäst prestanda vad gäller koldioxidutsläpp. Beslutet innebär även att riktmärkena ska minskas med 0,2-1,6 % per år beroende på företag och bransch. Det finns en lista – koldioxidläckagelistan – som styr vem som får fri tilldelning. Tilldelning till industrisektorer som inte är på koldioxidläckagelistan kommer att fasas ut till 2030.

Innovationsfonden – en fond för att stödja forskning och innovation för utsläppsminskningar – uppgår till 425 miljoner utsläppsrätter samt eventuellt ytterligare 50 miljoner utsläppsrätter (ifall att dessa inte behövs för den fria tilldelningen, de 3 % som beskrivs ovan).

Den tidigare beslutade så kallade marknadsstabilitetsreserven (MSR) träder i kraft 2019 och kommer att ta in utsläppsrätter årligen från marknaden i syfte att minska överskottet. Även om överenskommelsen som slöts nu i november främst berörde perioden efter 2021, beslutades även att takten med vilken man tar in en del av överskottet av utsläppsrätter kommer att vara högre under MSR:s första år, i syfte att snabbare minska överskottet. En del av utsläppsrätterna i MSR kommer även att kunna annulleras från 2023 och framåt.

Vill du veta mer?

Ansvar: Energi, klimat och hållbarhet

Erika Skogsjö

08-762 67 17

070-311 68 40

erika.skogsjo@svemin.se