Tre skäl varför gruvnäring är viktigt för Sverige
Kolla in densvenskagruvan.se där vi vill lyfta de möjligheter som finns med en utvecklad gruvnäring i Sverige. Bakom initiativet står det svenska gruvklustret genom Boliden, LKAB, Zinkgruvan Mining, ABB, Epiroc, Sandvik och Svemin.
1. För klimatet
Resultatet av COP21 i Paris var entydigt – utsläppen av växthusgaser måste minska. Inom många områden stavas lösningen elektrifiering. Fossilfria elfordon gör nu snabbt intåg inom industrin. Särskilt inom underjordsgruvor finns dessutom direkta vinster att göra för arbetsmiljön genom ökad elektrifiering.
Den här utvecklingen kräver nya, fler och mer kraftfulla batterier. Efterfrågan är enorm på kobolt, litium och grafit. Enbart för elbilsbatterier och energilagring kommer Europa att behöva 18 gånger mer litium år 2030 än idag; och upp till 60 gånger mer år 2050 enligt EU. Men var ska råvarorna till alla dessa batterier komma från? Och hur ska de produceras?
Det är dessutom långt ifrån enbart batterier som kräver metaller och mineral. En växande befolkning och miljoner människor som står i begrepp att resa sig ur fattigdom gör att behovet av även järn och basmetaller ökar på många håll i världen.
Sverige har goda förutsättningar i naturrikedomar och tekniskt kunnande och har en politisk ambition att gå i bräschen för omställningen till en klimatneutral välfärdsstat. Miljömålsberedningen har slagit fast i landets långsiktiga klimatmål att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av CO2. Men än viktigare för den svenska klimatpolitiken är att minska de globala utsläppen och att Sveriges export ska göra mer global klimatnytta än vad importen gör klimatskada. Det vill säga att målet bör vara att svensk export ska bidra till att minska utsläppen i andra länder mer än vad importen orsakar ökade utsläpp i andra länder.
Den svenska gruvnäringen ligger långt framme internationellt sett med sin klimateffektiva produktion. Utsläppen till luft och vatten har succesivt sjunkit och är i dag en av de mest klimateffektiva i världen. Därför måste den ges goda förutsättningar att fortsätta bidra till minskade globala utsläpp genom att förse världsmarknaden både med klimatsmart tillverkade metaller och miljösmart teknik.
Kort och sammanfattningsvis, en högre produktion i Sverige innebär en global klimatnytta.
Exempel på klimateffektiv gruvnäring
> HYBRIT vars teknik har potential att minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med minst tio procent.
> Cementas nollvision med hjälp av CCS (carbon capture and storage) fångas CO2 från tillverkningen upp och lagras.
> Sustainable Underground Mining – framtidens gruva är koldioxidfri, digitaliserad och autonom.
> ReeMAP där gruvavfall blir mineralgödsel, sällsynta jordartsmetaller, gips, och fluor.
> Betonginitiativet med visionen att klimatneutral betong finns på marknaden 2030 och att den används överallt år 2045.
> SIMS – Sustainable Intelligent Mining Systems som fokuserar på morgondagens gruvteknik.
> Grön koppar som en del av Bolidens satsning att reducera CO2 med 40 procent fram till 2030.
2. För samhällsnyttan
Idag är gruvindustrin en stor arbetsgivare. Utöver direkta jobb skapas en betydande mängd arbetstillfällen lokalt genom bolagens inköp av tjänster och material. Ett jobb i gruvbranschen skapar 1,8 indirekta arbetstillfällen* i underleverantörsleden. Tillsammans ger dem i sin tur arbetstillfällen i näringar som inte är direkt kopplade till gruvorna, exempelvis mataffärer, restauranger, kultur- och idrottsliv, men som behövs i levande samhällen.
Gruvbolagen betalar också stora summor skatt både till statskassan och de kommuner där de är verksamma. LKAB som ägs av staten bidrog exempelvis med över 6 miljarder till staten 2019. Gruvbolag, service- och teknikföretag och prospekteringsföretag bildar det vi brukar kalla för det svenska gruvklustret. Den sammanlagda skattesumman som hela det svenska gruvklustret bidrog med under 2019 kan omvandlas till exempelvis över 7700 poliser vilket är ungefär en tredjedel av samtliga poliser i Sverige 2020** eller omkring 37 600 grundskoleplatser.
Med andra ord håller gruvindustrin Sverige levande – både på lokal nivå men även genom att bidra till hela landets välfärd.
Under 2019 investerade gruvbranschen 6,3 miljarder kronor i Sverige. Det är omkring 9% av industribranschens totala investeringar om 72 miljarder 2019. År 2018 var siffran 5,6 och 2017 investerades 5 miljarder kronor. Gruvbranschen är mycket kapitalintensiv och mellan 2010 och 2019 investerades drygt 75 miljarder kronor totalt.
De flesta av branschens investeringar går till fossilfri produktion.
Hösten 2020 presenterade exempelvis LKAB en satsning som innebär en ny strategi och ny världsstandard för gruvbrytning och koldioxidfri malmförädling. Satsningen kan bli den största industriinvesteringen i svensk historia – cirka 400 miljarder över 20 år. Till det kommer massiva investeringar i utbyggnad av förnyelsebar el och vätgas för att möjliggöra omställningen. Det kommer att skapas tusentals nya jobb i Malmfälten och Norrbotten, under om- och nybyggnation av anläggningar under mer än 20 år och som en del av den expanderade verksamheten, och säkrar framtidens arbetstillfällen.
En unik synergi mellan gruvbolag, teknikleverantörer, akademi och institut gör att svenska gruvor är en viktig motor för svensk teknikutveckling och sysselsättning.
* Svenskt Näringsliv, 2017
** Polisen
3. För självförsörjningen
Tillgången till metaller och mineral är avgörande för det moderna samhället och inte minst för att klara klimatmålen. Frågan har dessutom ytterligare aktualiserats i och med den pågående coronapandemin när leverantörskedjor snabbt har brutits och gränser stängts. I Europa konsumerar vi ungefär en fjärdedel av världens råvaror, men producerar endast tre procent. Vi är till stor del beroende av import.
EU har tagit krafttag för att säkerställa tillgången på dessa avgörande metaller och mineral. Hösten 2020 publicerades den senaste listan som anger vilka metaller och mineral som kritiska för EU tillsammans med flera konkreta åtgärder för att öka EU:s självförsörjningsgrad. Att öka antalet gruvor i EU är en av åtgärderna som EU-kommissionen pekar på.
Antalet kritiska råvaror (CRM) ökar ständigt.
2011 presenterades den första så kallade kritiska listan och innehöll då 14 CRM (critical raw material). 2014 kom den andra versionen, då med 20 CRM. Den tredje versionen presenterades 2017 och antalet CRM hade då ökat till 27 stycken. Den senaste listan som alltså presenterades hösten 2020 innehåller 30 CRM. Antalet ämnen har alltså ständigt ökat på EU:s lista.
2020 års kritiska lista innehåller: antimon, baryt, bauxit, beryllium, borater, flusspat, fosfatmineral, fosfor, gallium, germanium, grafit, hafnium, indium, lätta sällsynta jordartsmetaller (LREE), tunga sällsynta jordartsmetaller (HREE), kisel, kobolt, koks, litium, magnesium, naturgummi, niob, platinagruppens metaller (PGE), skandium, strontium, tantal, titan, vanadin, vismut och volfram.
Ungefär hälften av alla CRM på senaste listan finns i den svenska berggrunden.
Parallellt med den uppdaterade listan presenterade kommissionen också en handlingsplan och en framtidsstudie som tar upp de råvaror som är av avgörande för att klara omställningen till en grön och digital ekonomi, och på samma gång stärka EU:s självförsörjningsgrad.
Handlingsplanen tittar på nuvarande och framtida utmaningar och föreslår åtgärder för att minska Europas beroende av tredjeländer, diversifiera utbudet från både primära och sekundära källor och förbättra resurseffektivitet och cirkularitet samtidigt som man främjar ansvarsfull inköp över hela världen. De sammanlagt tio åtgärderna kommer att främja övergången till en grön och digital ekonomi.
Sverige är redan i dag EU:s mesta gruvnation och kommer därmed att spela en viktig roll för att säkerställa EU:s försörjningstrygghet av metaller och mineral. Allt tyder på att den betydelsen kommer att öka.
> Läs mer om kritiska råvaror och EU:s lista här