Svensk gruvnäring

Tre skäl varför gruvnäring är viktigt för Sverige

160912_Därför_är_gruvnäring_(för klimatet) BOLIDEN aitik-dimma

Foto: Boliden

1. För klimatet

En växande befolkning och miljoner människor som står i begrepp att resa sig ur fattigdom gör att behovet av metaller ökar i världen men resultatet av COP21 i Paris var entydigt, utsläppen av växthusgaser måste minska. Var ska råvarorna komma från? Och hur ska de produceras?

Sverige har goda förutsättningar i naturrikedomar och tekniskt kunnande och har en politisk ambition att gå i bräschen för omställningen till en klimatneutral välfärdsstat. Miljömålsberedningen har slagit fast i landets långsiktiga klimatmål att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av CO2. Men än viktigare för den svenska klimatpolitiken är att minska de globala utsläppen och att Sveriges export ska göra mer global klimatnytta än vad importen gör klimatskada. Det vill säga att målet bör vara att svensk export ska bidra till att minska utsläppen i andra länder mer än vad importen orsakar ökade utsläpp i andra länder.

Den svenska gruvnäringen ligger långt framme internationellt sett med sin klimatsmarta produktion. Utsläppen till luft och vatten har succesivt sjunkit och är i dag en av de mest klimateffektiva i världen. Därför måste den ges goda förutsättningar att fortsätta bidra till minskade globala utsläpp genom att förse världsmarknaden både med klimatsmart tillverkade metaller och miljösmart teknik.

Kort och sammanfattningsvis, en högre produktion i Sverige innebär en global klimatnytta.

Exempel på klimatsmart gruvnäring:

 

Foto: Boliden

2. För jobben

Ett jobb inom gruvnäringen innebär inte bara ett jobb inom gruvnäringen. Det är nämligen en av de branscher som genererar flest ytterligare jobb i anslutning till basverksamheten. Den så kallade sysselsättningsmultiplikatorn varierar beroende på var i landet man mäter. Högre siffror i glesbygd än i tätorter. Som exempel på utredningar: 2,1 enligt Luleå universitet (2015) och 4,9 enligt EY (januari 2016).

 

160912 därför är gruvnäring (för självförsörjningen)_Boliden SilverGrains Pori

Foto: Boliden

3. För självförsörjningen

Sverige är Europas mesta gruvnation. Det ska vi vara stolta över. I ett förändrat geopolitiskt läge blir det än viktigare att trygga självförsörjningen av de råvaror vi behöver för att upprätthålla den levnadsstandard vi tar för given.

Mot den bakgrunden utpekade EU-kommissionen år 2010 ett antal mineral och metaller som så kallade kritiska material. Materialen bedöms som strategiskt viktiga för många produktområden, inte minst inom miljöteknologi.

Man upprättade en lista som med tiden har uppdaterats och utökats. Idag omfattar listan följande kritiska material: antimon, beryllium, bor, flusspat, fosfat, gallium, germanium, grafit, indium, kisel, kobolt, koks, krom, magnesit, magnesium, niob, platinagruppens metaller, lätta och tunga sällsynta jordartsmetaller och volfram. Den svenska berggrunden innehåller flera av dessa kritiska råmaterial.

EU:s geologiska myndigheter har därför tillsammans tagit fram en karta (december, 2015) över kritiska material – kan laddas ner här.

Läs mer här

För att minska importberoendet av råmaterial har EU också plattformen The European Innovation Partnership on Raw Materials, EIP Raw Materials. Där samlas representanter från industri, stater, forskning och frivilligorganisationer.