Svensk gruvnäring

”Vem har rätt till mineralen?” Och andra viktiga gruvfrågor

160913_FAQ_MattonMetaller

Här har vi samlat ett par vanliga frågor och svar om den svenska gruvnäringen. Saknas någon? Maila din fråga till info@svemin.se

Vem har rätt till mineral i marken?

I Sverige gäller sedan hundratals år att den som har förutsättningar att undersöka eller bryta en mineralfyndighet kan beviljas tillstånd, i dag enligt minerallagen, och att göra det oavsett vem som äger marken, dvs har äganderätt till marken. Den myndighet som är tillsatt att besluta om sådana tillstånd är Bergsstaten. Gruvor kan bara startas på egen mark eller på mark där avtal om nyttjande finns med markägaren. I praktiken är ofta gruvbolag och markägare samma juridiska person.

Varför räcker inte de metaller som redan är brutna?

Det finns inte metaller så det räcker till alla. Det gäller inte bara oss här i västvärlden. De miljontals människor som just nu står i begrepp att resa sig ur fattigdom har ingen chans att utvecklas mot den standard vi tar för given utan att det tillförs mer metaller in i det cirkulära systemet.

Men man ska komma ihåg att metaller är grundämnen och därför återvinningsbara gång på gång och passar perfekt in i det hållbara samhället, i den cirkulära ekonomin.

En annan orsak till att det behövs mer metaller är den nya avancerade tekniken, många gånger för miljöändamål. Den kräver nya typer av metaller som inte använts tidigare och behöver tas fram i större omfattning, exempelvis sällsynta jordartsmetaller.

Varför inte satsa på återvinning av metall istället för att öppna nya gruvor?

Vi är bra på återvinning av metaller i Sverige, 2013 invigdes exempelvis världens största återvinningsanläggning för elektronikskrot i Skellefteå. Men visst kan samhället bli ännu bättre. Dock ska man komma ihåg att återvinning bara kan ersätta en liten del av det ökande behovet av metaller som behövs runt om i världen.

Grundämnen som järn och koppar kallas ibland i debatten för ”ändliga resurser”. Men det stämmer inte. Järn och koppar (och andra metaller) är grundämnen och kan återvinnas i oändliga tider. Här sker ofta en tankevurpa när man har oljeindustrin som utgångspunkt. Olja är inget grundämne.

Vad är malm?

Malm ett ekonomiskt begrepp och vad som definieras som malm kan variera över tid. Med andra ord: ”en geologiskt bildad koncentration av ett eller flera metallhaltiga mineral som är tillräckligt hög koncentration i lämplig form och därför ekonomiskt lönsam att bryta. ”

Varför är det så lätt att få tillstånd att öppna en gruva?

Det är inte lätt, gruvverksamhet är omgärdad av omfattande lagstiftning och förordningar som ska uppfyllas före, under och efter produktion. Eftersom det är nödvändigt för samhället att få tillgång till metaller finns en minerallag som ska möjliggöra gruvdrift på bästa möjliga sätt. Det är viktigt att alla verksamheter som riskerar påverka naturen prövas grundligt enligt miljöbalken. Men dagens system måste förbättras. Tillståndshanteringen måste bli mer effektiv och förutsägbar. För alla inblandade.

Hur hållbar är gruvnäringen?

Den svenska gruv- och mineralnäringen är idag i världsklass. Gruv- och mineralnäringen är ansvarsfull och verksamheterna bedrivs med hänsyn till och med respekt för den omgivning och de samhällen som den verkar i.

Näringen är unik på det sätt att fyndigheterna ligger där de ligger, lokaliseringen av mineral kan inte ändras. Det kräver hänsyn i flera dimensioner. Vidare är metaller grundämnen som inte försvinner eller förbrukas, till skillnad från till exempel olja och gas som bryts ner när de används. Metaller kan användas, omformas, och återvinnas. Metaller förstörs alltså inte av mänsklig användning utan förs från naturliga till våra kretslopp genom brytning och anrikning. I ett hållbart samhälle är strävan att sluta kretslopp för att vår råvarukonsumtion över tid ska vara hållbar, och i princip allt vi konsumerar ska kunna återanvändas eller återvinnas. På detta sätt kan vår generation, förutsatt att produktion, återanvändning och återvinning görs effektivt, skapa förutsättningar för framtida generationer att använda och utnyttja metalliska råvaror på effektivaste sätt.

Varför skitar gruvindustrin ner så mycket?

Gruvindustri är en energiintensiv industri, särskilt på smältverkssidan. Men de senaste decennierna har det gjorts enorma framgångsrika satsningar på att minska utsläppen. LKAB har till exempel investerat 1,5 miljarder kronor i tre rökgasreningsanläggningar i Malmberget och i Svappavaara. Anläggningen renar rökgaser i pelletsverket från försurande ämnen där utsläppen av svavel, klor, fluor och stoft minskas med 90 procent jämfört med tidigare. För att reducera koldioxidutsläppen tar Boliden bland annat tillvara på överskottsvärme vid smältverken och vid alla gruvor pågår långtgående energieffektiviseringsprogram. LKAB, SSAB och Vattenfall har tillsammans inlett ett pilotprojekt för att utveckla tekniken kring vätgasreduktion. Det skulle i förlängningen kunna leda till att stål kan produceras med kraftigt minskade utsläpp.

Varför försvinner så stora vinster från Sverige inom gruvnäringen?

– Det stämmer inte. 12 av våra 14 producerande metallgruvor i Sverige är helägda i Sverige (2016).

Hur mycket hänsyn tar gruvnäringen ta till rennäringens intressen?

Den svenska gruvnäringen har ett mångårigt och konstruktivt samarbete med de samebyar som berörs av gruvdrift, man har i de allra flesta fall funnit lösningar som gör det möjligt att förena ren- och gruvnäring. Det handlar konkret om att till exempel anpassa när i tid företagen lägger sina prospekteringsverksamheter så renarna inte störs eller att i vissa fall stödutfodra. Gruvnäringen tar och ska fortsätta ta stor hänsyn till rennäringens intressen.

Vilken påverkan skulle en ökad gruvnäring att ha på rennäringen?

Varje nyetablering av en gruva har föregåtts av år av planering och dialog bland annat med närboende inklusive de som bedriver rennäring. Eventuell påverkan analyseras från fall till fall, varefter man kommer överens om lösningar som är acceptabla för båda parter. Målsättningen är att både gruvdrift och rennäring ska kunna samexistera.

På vilket sätt för gruvnäringen samtal med samerna om framtida gruvor?

Gruvbolagen för kontinuerliga samtal och även mer riktade vid till exempel nyetableringar och expansioner. Det görs också i den sociala delen av miljökonsekvensbeskrivningen.

Vad gör gruvföretagen för att en gruva inte ska vara en fara för miljön?

Förutom att de svenska gruv-och metallföretagen bedriver en strikt tillståndspliktig verksamhet, har de även ett hållbarhetsarbete som höjer sig över lagstiftningen, med egna miljömål, implementerade miljöledningssystem och utvecklingsarbete. Den svenska gruvbranschen och de svenska leverantörerna är världsledande och förebilder internationellt, vilket gynnar miljö och samhällsutveckling globalt. Dessutom innebär de klimatsmarta svenska verksamheterna att ökad produktion här leder till minskade utsläpp globalt.

Vem bär ansvaret för miljön när gruvan stängs?

I miljöbalken ställs det krav på planer och ekonomi för efterbehandling av gruvområdet. Efterbehandlade gruvor lämnar små spår i naturen. För att säkerställa att medel finns för efterbehandling om ett företag skulle komma på obestånd finns ekonomiska säkerheter ställda som då disponeras av myndigheterna. Miljöbalkens princip att förorenaren ansvarar gäller.