Vi tycker

Vi tycker att åtgärder för att minska klimatpåverkan måste ha en global utgångspunkt

Den svenska gruvindustrin är bland de mest klimatsmarta i världen. Oavsett om våra företag har små gruvor eller är stora globala spelare agerar de på en konkurrensutsatt, global marknad. Förutsättningarna måste finnas att konkurrera på lika villkor och med rätt förutsättningar. En ökad miljösmart produktion i Sverige innebär en hög klimatnytta ur ett globalt perspektiv.

Gruv- och mineralindustrin tar klimatutmaningarna på stort allvar. Det handlar inte bara om att framställa klimateffektivare produkter, utan om all verksamhet i företagen, såväl i stort som smått, ska bidra till att sänka koldioxidutsläppen. Branschens konkurrenskraft är direkt kopplad till att vi gör dessa ständiga och hållbara förbättringar som också ger ökad effektivitet i verksamheterna.

Den största klimatpåverkan från själva gruvbrytningen kommer i huvudsak från användandet av fossila bränslen vid transporter. Omställningen till minskad klimatpåverkan i dagbrottsproduktion och transporter kan ske i huvudsak genom användning av biodrivmedel eller genom elektrifiering. Därefter är framställningen av metaller och mineral mycket energikrävande. Utsläppen kommer till exempel från användningen av kol för reduktionen av malm (järnoxid) till järn. Några effektivare alternativ till kol som reduktionsmedel finns inte i dagsläget och det kommer att ta lång tid innan ny teknik finns tillgängligt som radikalt minskar utsläppen. Trots detta hör många av processerna till de mest energieffektiva i världen. Det går dock att ytterligare effektivisera energianvändningen och minska koldioxidintensiteten (mängd utsläppt koldioxid i relation till mängden producerad metall), vilket är viktigt för att åstadkomma minskad klimatpåverkan. För att göra detta möjligt behövs både utveckling av och investeringar i ny teknik.

Viktigt inte snedvrida konkurrensen mellan länder

Miljömålsberedningen presenterade i juni 2016 en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Svemin välkomnar den blocköverskridande enigheten kring klimatpolitiken, det ger en tydlighet. Som utgångspunkt anger beredningen att svensk klimatpolitik ska bedrivas med bibehållen konkurrenskraft och utan att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sverige. Det är något gruv- och mineralnäringen håller med om. Klimatfrågan är dock ett globalt problem som kräver globala lösningar.

I jämförelse med många andra länder är svensk gruvnäring koldioxideffektiv. Ansträngningar för att minska de sammanlagda koldioxidutsläppen måste därför ske i internationell samverkan och på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen mellan producenter i olika delar av världen.

Företag som vågar satsa på klimatsmart teknik måste gynnas

EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett styrmedel för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Företag som satsar på att investera i ny innovativ teknik för att sänka sina utsläpp måste kunna skörda frukterna av sitt tekniksprång genom extra tilldelning av utsläppsrätter under några år. På detta sätt underlättas investeringen av ett överskott av utsläppsrätter och systemet gynnar de företag som vågar satsa.

Det europeiska handelssystemet för utsläpp av växthusgaser är nu inne på sin tredje period, 2013-2020. Utsläppsrätterna auktioneras till stor del men internationellt konkurrensutsatt industri – som gruvnäringen – som bedömts tillhöra den så kallade carbon leakage-gruppen får en viss andel utsläppsrätter gratis. Tilldelningen av utsläppsrätter är baserad på koldioxidintensitet (riktmärke) multiplicerat med historisk produktionsnivå. Riktmärket är satt utifrån de tio procent bästa anläggningarna inom EU. Systemet med carbon leakage-lista, riktmärken och med fri tilldelning, ska ta hand om de oönskade direkta effekterna av EU-ETS.

Industrin kräver global överenskommelse om klimatåtgärder

Systemet för handel med utsläppsrätter medför ökade kostnader i sådan omfattning att de riskerar att tvinga produktion från Sverige. För att förhindra detta inför EU olika åtgärder för att behålla konkurrensförmågan hos företag och produktion inom EU. Trots det finns stor oro bland de elintensiva företagen – som gruvföretagen – att dessa åtgärder inte kommer att räcka till. Därför kräver industrin gemensamt en global överenskommelse som garanterar att konkurrerande företag i andra delar av världen verkligen har motsvarande kostnader för klimatåtgärder.

Beroende på om världsmarknaden och därmed produktionen går upp eller ner så innebär det under- eller överskott av utsläppsrätter för företagen. Den fria tilldelningen av utsläppsrätter behöver därför justeras så att den anpassas till den verkliga produktionsnivån i stället. Annars finns risk att utsläppshandeln innebär en indirekt begränsning av tillväxten i Europa. Det finns relativt få gruvanläggningar i Europa och då måste det finnas ett alternativt sätt att få en rimlig tilldelning. Koldioxideffektiva företag ska inte missgynnas av att det finns få anläggningar i Europa.

Inom klimatområdet verkar Svemin för:

  • en helhetssyn inom klimatpolitiken som omfattar både nationella och globala aspekter och tar hänsyn till den nytta industrins produkter gör globalt
  • en klimatpolitik som upprätthåller konkurrenskraften för basindustrin inom EU
  • riktmärken som används för tilldelning av utsläppsrätter ska vara relevanta och nåbara och tilldelningen ska baseras på verklig produktionsnivå
  • koldioxideffektiva företag ska gynnas av handelssystemet