10 uppmaningar till regeringen inför klimatmötet

Foto: Martina Huber/Regeringskansliet, Svemin

10 uppmaningar till regeringen inför klimatmötet  

Förbättrade tillståndsprocesser, tryggad elförsörjning och tillgång till rätt kompetens. Det är gruv- och mineralnäringens viktigaste budskap till regeringen under fredagens nationella klimatmöte. Svemins vd Maria Sunér är en av de inbjudna talarna vid eventet. 

Tillgången till metaller och mineral sätter takten i den reella klimatomställningen, det ger gruv- och mineralnationen Sverige en unik roll. Här finns världsledande företag och god potential att öka utvinningen.  

Eftersom råmaterial utgör första steget i många av samhällets värdekedjor är gruv- och mineralnäringens omställning av den egna verksamheten avgörande. Därför pågår ett omfattande klimatarbete inom den svenska gruv- och mineralindustrin. Målet är att nå fossilfri gruvbrytning till 2035 och klimatneutrala processer samt fossilfri energianvändning till 2045.  

Till fredagens nationella klimatmöte tar därför Svemin med sig tio konkreta uppmaningar till den svenska regeringen. 

– De allra viktigaste medskicken in i det fortsatta arbetet gäller förbättrade tillståndsprocesser, tryggad elförsörjning som möter industrins behov, samt tillgång till rätt kompetens. Ska industrin ställa om krävs politiska åtgärder och framförallt en tydlig färdriktning, säger Maria Sunér, vd för Svemin.  

Hon är en av klimatmötets inbjudna talare och understryker att industrins klimatomställning kommer kräva stora mängder fossilfri el, till en kostnad som skapar konkurrenskraft.  

– Redan till 2030 ser vi hur den samlade industrin har behov av ytterligare 70 TWh el för att möta de investeringar som planeras. Blickar man framemot 2045 behöver Sverige planera för en total förbrukning på 300 TWh. Det kräver att politiken skapar rätt förutsättningar och undanröjer hinder för att snabbare utbyggnad av fossilfri elproduktion och att myndigheternas planering går i takt med industrins planer, säger hon.  

Effektiva och mer förutsägbara tillståndsprocesser är en grundförutsättning. Detta gäller för såväl elproduktion, som elnät och industriell verksamhet.  

– Att regeringen nu aviserat en ny utredning är därför lovande men jag måste samtidigt vara tydlig med att ytterligare reformer behövs, säger Maria Sunér.  

FAKTA 

Det nationella klimatmötet är del av regeringens arbete med att ta fram en ny klimathandlingsplan för nå målet om nettonollutsläpp 2045. Ungefär 250 personer deltar vid morgondagens klimatmöte och från regeringen finns statsminister Ulf Kristersson, energi- och näringsminister Ebba Busch och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari på plats.  

Till dessa vill Svemin rikta följande tio uppmaningar:  

1. Skapa effektiva och mer förutsägbara tillståndsprocesser 

Effektiva tillståndsprocesser är en fundamental och avgörande faktor för såväl elproduktion, som elnät och industriell verksamhet. Det är positivt att regeringen initierat en utredning som ska se över detta, men regeringen bör skyndsamt bör gå vidare med flera av de färdigutredda förslagen i Miljöprövningsutredningen och Klimaträttsutredningen, samt fortsätta att se över de statliga myndigheternas uppdrag och styrning. Myndigheternas arbete måste kunna möta industrins tidplaner. Sverige bör också vara mer aktiv i EU-processerna för att säkra att regelverken som har betydelse i tillståndsprocesserna blir väl fungerande och anpassade efter svenska förhållanden.  

2. Säkra tillgången till fossilfri el och biobränsle till konkurrenskraftig kostnad 

Elkostnaden är en av de viktigaste och avgörande delarna i kostnadsstrukturen och för gruv- och mineralsektorns överlevnad. De tidigare låga, konkurrenskraftiga elkostnaderna har varit en internationell konkurrensfördel för svensk industri, och vägt upp för andra relativt sett högre kostnader i Sverige, bland annat för arbetskraft, transporter, skatter och andra pålagor.  

Regeringen måste säkra investeringar i fossilfri elproduktion i hela landet och i elnät som möjliggör anslutning av industriella projekt. Framtidens energikostnader är direkt avgörande för att industrins konkurrenskraft och att de investeringar som planeras ska bli av.  

3. Säkra rätt kompetens för att möjliggöra omställning 

Omställningen mot en koldioxidfri gruvindustri medför flera förändringar i verksamheten, varav automatisering och elektrifiering kanske är de tydligaste. Det medför krav på helt andra kompetenser än tidigare. Gruvindustrin efterfrågar breda kompetensinsatser för att klara omställningen – allt från ökade möjligheter till forskarutbildning till fler relevanta platser på gymnasienivå. Utan tillgång till rätt kompetens riskerar en stor mängd av omställningar att försenas eller helt gå om intet. 

4. Möjliggör för vätgasproduktion och -lager 

Fossilfri vätgas är möjliggörare för branschens klimatomställning och kommer spela en allt viktigare roll i energisystemet. En vätgasstrategi behöver tas fram och regler på såväl EU-nivå som på nationell nivå behöver utformas för att främja vätgasproduktion och -lager samt utbyggnad av vätgasinfrastruktur. Vätgas producerad av fossilfri el planeras att användas i bland annat reduktionsprocessen inom järnframställning. 

5. Utveckla en nationell strategi för att infånga och lagra koldioxid 

Sverige bör ta fram en nationell CCS-strategi. Därtill behövs riktade och långsiktiga offentliga satsningar för att stödja den konkurrensutsatta processindustrins väg mot större tekniksprång inom koldioxidsnål teknik. För att reducera utsläppen inom framför allt kalk- och cementbranschen planeras teknik för att fånga in och lagra processutsläpp genom CCS. 

6. Säkra en stabilitet och långsiktighet i den nationella och internationella klimatpolitiken för en konkurrenskraftig omställning 

Klimatpolitiken bör fokusera på att skapa förutsättningar för omställningen. Fokus för svenska politiker bör vara att påverka EU:s klimatpolitik och den internationella klimatagendan. Pågående förändringar och revideringar av regelverk på EU-nivå såsom taxonomin (EU:s ramverk för hållbara investeringar) och Fit for 55-paketet måste verka för att stärka den inhemska gruv- och mineralindustrin, snarare än att försvåra förutsättningarna och försämra konkurrenskraften hos företagen. 

7. Stötta ”front-runners” 

Svenska gruv- och mineralföretag konkurrerar på en internationell marknad där det i dagsläget är kostsamt att konkurrera med aktörer som inte ännu påbörjat eller kommit lika långt i klimatomställningsarbetet. Däremot förväntas hållbara produkter i framtiden vara ett krav, vilket ger incitament till att redan nu påbörja omställningsarbetet. Vissa företag har naturligt större muskler än andra och har därför också mer kapital att investera i klimatåtgärder. Det är av vikt att dessa företag får stöttning, exempelvis gynnsamma villkor i form av styrmedel och ekonomiska incitament, så att mindre företag kan följa efter när metoder och tekniker bevisats fungera och ge resultat. 

8. Skapa hållbara transportsystem för framtiden 

Omställningen till el kommer att kräva samarbeten mellan företag inom energi-, gruv- och mineralsektorn, batteritillverkare, mjukvaruleverantörer och fordonssektorn. Satsningar på järnväg, landsväg, regionala flyg och sjöfart är viktiga för att stärka industrins konkurrenskraft och öka den samhällsekonomiska effekten. De åtgärder som presenterades i Elektrifieringsstrategin bör genomföras för att underlätta omställningen inom transportsektorn. 

9. Prioritera långsiktig forskningsfinansiering för hållbara råmaterial 

Klimatomställningen ökar behovet av forskning och utveckling för att finna nya lösningar som kan bidra till att åstadkomma fossilfria produktionsprocesser. Såväl utökade möjligheter till nya testanläggningar och uppskalning av framgångsrika projekt är viktiga för branschen. Det finns vissa processer där en omställning idag inte är tekniskt möjlig. För att hitta lösningar krävs samarbeten mellan företag, akademi och staten. Industriklivet är ett bra exempel på initiativ som möjliggör för branschens omställning. 

10. Satsa på återvinning och metallurgi 

Det finns en stor potential i att förbättra insamlingen och återvinningen av mineral, inklusive innovationskritiska metaller från elektronikavfall, och att tillvarata metaller som för närvarande går förlorade i materialströmmarna. Forskningen inom detta område syftar till att utveckla resurseffektiva, koldioxidneutrala processer som gör det möjligt att öka utbytet av återvunna metaller och att utvinna ytterligare grundämnen som hamnar i slagg, damm och lera.