”CO2-utsläppen är en fråga som måste lösas”

Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, skrädde inte orden när han under Svemins seminarium i Almedalen engagerat beskrev hur SSAB, LKAB och Vattenfall nu inleder ett gemensamt projekt för att få fram fossilfri järnframställning.

De senaste åren har de masugnsbaserade processerna för järnproduktion, till stor del tack vare modern datorteknik, visserligen utvecklats enormt. Processernas restprodukter tas bättre tillvara men koldioxidutsläppen behöver minska ännu mer. Och det kommer att kosta.

Diskussionen om hur vägen mot ett klimatneutralt Sverige 2045 egentligen ska finansieras fördes inom ramen för seminariet ”Tekniksprång – ja, tack! Men vem betalar?” den 6 juli på Industriområdet i Almedalen, med Svemin och IKEM som värdar. Deltog gjorde Anders Fröberg, vd, Borealis samt ordf. IKEM, Jan Moström, koncernchef, LKAB samt ordf. SveMin, Martin Pei, teknisk direktör, SSAB, Inger Gustafsson, enhetschef, Vinnova, Mattias Goldmann, vd, Fores och Christian Sandström, docent Chalmers och innovationsforskare, Ratio. Emma Härdmark från Svemin modererade.

Jan Moström poängterade att både LKAB och SSAB faktiskt redan är världsbäst inom sina respektive områden när det gäller koldioxidutsläpp, men att man nu tillsammans med Vattenfall och det fossilfria projektet vill bli oändligt mycket bättre.

Företagen vill undersöka möjligheten att tillverka järn med hjälp av vätgas istället för kol, i syfte att reducera koldioxidutsläppen. Med vätgasen binds syret i järnmalmen upp och restprodukten blir vatten. Den nya tekniken har aldrig testats i större skala och omställningen beräknas ta 25-30 år och förväntas bli kostsam att genomföra.

Jan Moström är tydlig med att tekniksprånget måste till för att industrin ska klara av att vara konkurrenskraftig och samtidigt kunna uppfylla miljömålen. Men satsningarna på hemmaplan genererar även global klimatnytta.

– Har vi en konkurrenskraftig industri i Sverige där vi går från råvara till förädling till tillverkning, där vi hela tiden driver gränsen för vad som är möjligt, så är det ju teknik och metodik som kommer att utnyttjas på andra ställen i världen. Det är ju faktiskt så utvecklingen har gått. Vi har legat först i Sverige och utvecklat system som sedan har blivit exportsuccéer.

Se seminariet i sin helhet här