Aktuellt

Ännu ett flagrant exempel på behovet av ett förändrat tillståndssystem

Beskedet att domstolen avvisar LKAB:s ansökan om nytt tillstånd för verksamheten i gruvan i Kiruna sände på tisdagen chockvågor genom Industrisverige.
– Det här är en av de mest omfattande miljötillståndsansökningar som någonsin gjorts i Sverige, att det faller på en ren formaliadetalj är ett kraftigt underkännande av hela systemet. Kafka hade blivit mörkrädd av det här systemfelet, säger Maria Sunér.

Tillståndsfrågorna har under lång tid utgjort den största utmaningen för gruvnäringen. Det ska självklart ställas relevanta och höga miljökrav på gruvverksamheter, liksom på alla andra verksamheter som påverkar miljön. Svensk gruvnäring är och ska även i framtiden vara globalt ledande vad gäller hållbar utvinning av metall och mineral.

– Men dagens system för tillståndsprocesser signalerar att gruvnäringen inte ska göra sig besvär i Sverige, säger Maria Sunér.

För LKAB är dessvärre inte ensamma om att ha drabbats av ett illa fungerande tillståndssystem. Det överraskande beskedet på tisdagen var bara ytterligare ett i raden av uppmärksammade fall där systemet för tillståndsprocesser sätter krokben utveckling inom industrin. Turerna kring Cementa och Kaunis Iron är högaktuella liksom Kallak som fastnat i politisk långbänk.

– Vi klagar inte över att det ska göras omfattande miljöprövningar, men processen i sig måste vara rättssäker och förutsägbar. För att reformera dagens systemfel krävs en politisk vilja, säger Maria Sunér.

Den svenska gruv- och mineralnäringen, som redan idag är en ledande leverantör av hållbara och klimatneutrala råvaror, har satt upp ambitiösa mål för fossilfrihet och biologisk mångfald; fossilfria gruvprocesser år 2035 och efterföljande processteg 2045 samt att bidra netto-positivt till den biologiska mångfalden 2030.

Några av världens mest produktiva gruvor och mest framgångsrika tillverkare av underjordsutrustning finns i Sverige och gruvnäringen bidrar substantiellt till svensk ekonomi och till att skapa arbetstillfällen. Samverkan kring forskning och innovation inom gruvklustret är unik och har lett till denna världsledande position.

Vi ser hur många av de stora industri- och samhällssatsningar som nu görs i Sverige tar sin utgångspunkt i värdekedjan som startar i vår berggrund. Och det finns stor potential till mer. Befintliga gruv- och mineralbolag står redo att framtidssatsa med miljardinvesteringar och mer råvaror kan förädlas till klimatsmart byggstenar för nettonoll-samhället. Sveriges rika berggrund – där mertalet av de mineral som EU listat som kritiska finns – ger unika möjligheter att bidra till Europas klimatomställning.

– Men trots möjligheterna ser vi hur utvecklingen går åt hel fel håll, systemfelet måste bort annars riskerar Sverige som industrination att försvagas och viktiga investeringar för ekonomi och klimatomställning att inte bli av. En liten formaliadetalj ska inte kunna få stjälpa flera års arbete, säger Maria Sunér.


FAKTA
Domstolen menar i sitt beslut att LKAB borde ha kallat ”särskilt berörda” husägare med bergvärme till så kallat samråd inför tillståndsansökan. LKAB:s utgångspunkt har varit att nästan alla invånare i Kiruna är särskilt berörda, och har därför bjudit in alla på samma sätt. LKAB har erbjudit sig att komplettera med extra samråd nu i efterhand men det accepterade inte domstolen utan menade att det skulle ha skett 2017. LKAB investering på 400 miljarder kronor för att göra CO₂-fri järnsvamp och sänka utsläpp motsvarande två tredjedelar av hela Sveriges CO₂-utsläpp är hotad om det inte blir en förändring i hur systemet fungerar.

> Läs beslutet från Mark- och Miljödomstolen i Umeå här

> Läs LKAB:s pressmeddelande här