"Därför innebär regeringens dieselförslag ökad klimatpåverkan"

Med ena handen uppmuntrar regeringen industrin att ställa om och hitta långsiktigt hållbara vägar för fossilfrihet. Med andra handen fäller man krokben för den utvecklingen, skriver Per Ahl, vd för gruvnäringens branschorganisation Svemin.

Klimatomställningen i gruvorna går snabbt, fossilfrihet kommer uppnås snabbare under jord än ovan. Redan i dag tillhör svenska gruvor världseliten inom gruvdrift med unikt begränsad klimatpåverkan. Men vi vill bli ännu bättre. För att sänka utsläppen ytterligare krävs omfattande investeringar. Mycket forskning och utveckling återstår men riktningen är tydlig. Det framkom när gruv- och mineralbranschen gick med i regeringsinitiativet ”Fossilfritt Sverige” förra året. Där stakade vi ut mål och tänkbara vägar i vår Färdplan för en konkurrenskraftig och fossilfri gruv- och mineralnäring. Engagemanget applåderades av dåvarande näringsminister Mikael Damberg (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP).

Kontraproduktivt första förslag

Ett av nuvarande regeringen första förslag berör det här området – och det förslaget är direkt kontraproduktivt. Redan i sommar föreslås skatten höjas rejält på den diesel som används inom gruvnäringen. Det vill säga den reduktion på energiskatt och koldioxidskatt som i dag finns på gruvdiesel föreslås försvinna i ett slag.

Vi vill understryka att vi delar regeringens avsikter med förslaget, att sänka utsläppen, men vi ifrågasätter starkt det här tillvägagångssättet. Den oinvigde luras lätt att tro att förslaget skulle minska koldioxidutsläppen genom att skynda på den pågående elektrifieringen. Eldrift borde väl gynnas om priset på diesel ökar?
Låt oss förklara hur resultatet av regeringens förslag istället blir ökad klimatpåverkan.

För det första bygger utfasningen av fossila bränslen på att det finns något att ersätta den gamla tekniken med. Dessvärre finns det inte än. I praktiken måste eldrift, batteriteknik och nya bränslen fortfarande utvecklas och testas i realistiska förhållanden, både under och ovan jord. Teknisk innovation är inte bara dyrt, det tar helt enkelt också tid. Ingen ansvarsfull arbetsgivare riskerar miljö eller arbetstillfällen för att av skatteskäl införa obeprövade lösningar. Tillgången på biobränslen är dessutom begränsad och andra alternativ är inte tillgängliga förrän om ett ytterligare ett antal år. Det får till följd att de miljonbelopp som hade kunnat satsas på klimatinnovationer nu i stället måste finansiera regeringens skatteförslag.

För det andra riskerar produktion att flytta till andra länder när produktionsvillkoren, i det här fallet skatterna, dramatiskt förändras. Det blir inte bara arbetstillfällen som vi då går miste om utan också klimatnyttan. Eftersom världen ständigt behöver gruvbrytningens produkter kommer produktionen öka i länder med väsentligt högre dieselberoende och därtill ge högre koldioxidavtryck. Risken är stor för det som kallas koldioxidläckage. Detta, medan den – globalt sett – klimateffektivare verksamheten i Sverige minskar.

För det tredje ökar – parallellt med risk för den här utvecklingen – samtidigt Europas importberoende av metall till elbilar, vindkraftverk och solceller. Alltså den klimateffektiva teknik vi så hett efterfrågar. Och – tvärtemot vad ambitionen är – klimatutsläppen för att möta efterfrågan på metall riskerar att öka. Det som däremot minskar är arbetstillfällen, liksom teknikutveckling för att möta klimatutmaningen.

Men lantbrukarna då?

Sammanfattningsvis, regeringens förslag om slopad reduktion på energiskatt och koldioxidskatt på gruvdiesel riskerar motverka sitt egentliga syfte. Dessutom, om nu detta förslag är en god klimatpolitik – varför behålls undantaget för lantbruket i söder medan gruvorna i norr ska betala lika mycket skatt som dem som kör diesel på allmän väg?

För att skapa hållbara förutsättningar för industrins klimatarbete föreslår vi istället att förslaget skrivs om så skatten på gruvdiesel trappas upp gradvis och med längre framförhållning. Det vill säga att skattenedsättningen för

1. koldioxidskatten införs successivt mellan åren 2020–2025

2. energiskatten fattas beslut om först efter det att nedtrappning av koldioxidskattenedsättningen är genomförd.

Mer tid ger mer kunskap

Stegvis utfasning och ny utvärdering ger också att det år 2025 kommer att finnas bättre kunskap om tekniska möjligheter om såväl elektrifiering som tillgången till alternativa bränslen. Först då kan en realistisk konsekvensanalys genomföras. En trovärdig sådan saknas i dag.

Vi vill fortsätta arbetet med att ställa om vår bransch till fossilfrihet. Men den resan riskerar att urholkas av regeringens politiska tvärkast.

Artikeln publicerades först i Altinget: https://www.altinget.se/miljo/artikel/darfor-innebar-regeringens-dieselforslag-okad-klimatpaaverkan