Aktuellt

”Regeringen får inte fatta beslut om Ojnareskogen”

Regeringen får inte fatta något beslut om att utpeka Bungetäkten som ett Natura 2000-område. Ett sådant beslut skulle innebära att regeringen gör sig skyldig till en inblandning i en rättsprocess i direkt strid med de regler som finns, skriver advokaterna Axel Calissendorff och Felicia Winberg, ombud för Nordkalk AB, på Debatt i SvD.

Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Gotlands län har, som parter i ett mål i mark- och miljööverdomstolen, överklagat Nordkalks tillstånd för kalkbrytning i Bungetäkten. Båda har samtidigt, inför mark- och miljööverdomstolens prövning, kraftfullt verkat för att regeringen ska utpeka ett område i vilket Bungetäkten ingår som Natura 2000-område.

Den 18 augusti uppmanade Carl Schlyter och Annika Lillemets (MP) på DN Debatt regeringen att bifalla Naturvårdsverkets hemställan och utpeka Bungetäkten som Natura 2000-område (”Självklart att regeringen bör ge skydd åt Ojnareskogen”). Samma dag publicerade DN Debatt en replik av Per Ahl (vd, Svemin) (”Det finns inget EU-krav på skydd för Ojnareskogen). Som där framhålls finns ingen i förhållande till EU grundad skyldighet att utpeka fler Natura 2000-områden på Gotland (annat än med avseende på tumlare och havsgrottor). Under dagarna som följde spred sig ryktet att regeringen redan fattat beslut i frågan som en löpeld i medierna. Något som sedan dementerades av regeringen.

I flera centrala hänseenden gör Schlyter och Lillemets sig skyldiga till allvarliga felaktigheter i sin beskrivning av vad som har hänt, av vad som gäller och av vad som är möjligt för regeringen att göra. Vi tar här endast upp den mest centrala frågan: frågan om maktfördelningen i en demokrati mellan den politiska och den dömande makten.

Om regeringen utpekar det område som Bungetäkten ingår i till Natura 2000-område ändras radikalt förutsättningarna för den i mark- och miljööverdomstolen pågående tillstånds- och villkorsprövningen. Effekten blir att tillståndsärendet i domstolarna stoppas. Regeringen skulle emellertid i så fall göra sig skyldig till en inblandning i en rättsprocess i direkt strid med de regler om rättvis rättegång och skydd för egendom som följer av Europakonventionen, EU:s stadga om grundläggande rättigheter och regeringsformen. Professor Karin Åhman, expert på offentlig rätt och mänskliga rättigheter, har med stöd av omfattande praxis och litteratur, klargjort detta i två rättsutlåtanden som regeringen har fått del av.

Det är ingen nyhet att regeringen är förhindrad att ingripa i pågående rättsprocesser, utan en självklarhet i en rättsstat. I en debatt den 31 augusti 2012 i Sveriges Radio under den förra regeringens mandatperiod tillbakavisade dåvarande miljöminister Lena Ek (C) en begäran från Åsa Romson (MP) att regeringen skulle träda in i den pågående rättsprocessen och ändra regelverket genom ett Natura 2000-utpekande eftersom det både skulle vara ett uppenbart fall av ministerstyre och ett otillåtet ingripande i en rättsprocess. ”Man tallar inte på grundlagen” som Lena Ek, mycket insiktsfullt, sammanfattade saken. Rätten till en rättvis rättegång är en absolut rättighet som inte får kränkas.

Regeringen måste redan av de skäl som här redogjorts för avstå från att utpeka det aktuella området som Natura 2000-område och låta det pågående tillståndsärendet, utan politisk inblandning, prövas av domstolarna.

Axel Calissendorff
advokat

Felicia Winberg
advokat

artikelförfattarna är ombud för Nordkalk AB

Se artikeln på Debatt i Svenska Dagbladet