Ett steg närmare nytt lagpaket om råmaterial i EU

Med bred marginal röstade Europaparlamentets industriutskott, ITRE, på torsdagen igenom förslaget om den europeiska kritiska råmaterialakten (Critical Raw Materials act.)
Sandra Lindström, ansvarig för Public Affairs på Svemin, kommenterar utfallet:

Vad kan vi säga om resultatet i ITRE?

– Det var egentligen inga stora överraskningar. Till grund för omröstningen låg ett kompromissförslag som ingåtts mellan de stora partigrupperna och som innehåller en del positiva tillägg, såsom snävare och mer ambitiösa tidsramar för tillståndsprocesserna, samt ett förtydligande om att utvinning av kritiska råvaror som utgör biprodukter ska kunna klassas som ett strategiskt projekt.

Vad betyder det för gruv- och mineralnationen Sverige?

– Det är positivt att det förtydligas att det ska räcka med att företag följer EU och nationell lagstiftning för att ett projekt inom EU ska kunna klassas som strategiskt. Samtidigt är det oroande att man i Annex IV tillför krav som i praktiken skulle göra det svårt att godkänna strategiska projekt i länder som Kanada, Norge och Australien eftersom de krav som ställs på internationella standarder är skräddarsydda för en specifik internationell standard och inte passar för de standarder som tillämpas i många viktiga gruvländer. Kraven som ställs lämnar också ett stort juridiskt tolkningsutrymme och otydlighet.

Vi beklagar även att det tillkommit skrivningar som skulle öka den administrativa bördan för företagen. Särskilt när det gäller artikel 6 som handlar om vilka krav som ställs på underlaget för ansökningarna för strategiska projekt. Rent krasst är det så att om den administrativa bördan blir för stor kommer det inte lägre vara attraktivt för gruvbolag att ansöka om att deras projekt ska klassas som strategiska.

Så, sammanfattningsvis, en del bra innehåll men med flera bekymmersamma ingredienser.

Varför är denna akt viktig för Sverige och EU?

– Kritiska råvaror är av stor betydelse för EU, både ekonomiskt och för försörjningstryggheten. Idag kontrollerar Kina stora delar av marknaden, inte minst när det gäller förädling av kritiska råmaterial. Vi är helt beroende av dem för att tillverka elektrifierade fordon, solpaneler, vindkraftverk, men även för försvarsprodukter. I somras såg vi hur Kina införde exportrestriktioner av två sällsynta jordartsmetaller, gallium och germanium – som behövs för tillverkningen av halvledare.

Det finns god potential för fyndigheter här inom EU och kan vi bryta och förädla dem här inom EU minskar vi beroendet av enskilda länder och minimerar samtidigt risken för störningar i leveranskedjor, vilket är själva syftet med lagstiftningsakten.

Vad är nästa steg?

– Nästa steg är att förslaget ska röstas om i plenum för att Europaparlamentet ska fastställa sin position. I juni  antog rådet sin ståndpunkt om förslaget. Så efter att Europaparlamentet antagit sin position inleds trilogförhandlingar med de tre EU-organen EU-kommissionen, Ministerrådet och Europaparlamentet under hösten.

Bakgrund

I mars 2023 lade EU-kommissionen fram en europeisk akt om råvaror av avgörande betydelse, eftersom efterfrågan på kritiska råmaterial förväntas öka exponentiellt under de kommande åren. Kritiska råvaror är råvaror av stor ekonomisk betydelse för EU, med en hög risk för leveransavbrott på grund av att källorna är koncentrerade till få länder och att det finns få bra och prismässigt överkomliga ersättningsprodukter.

Syftet med rättsakten är att:

• Minska sårbarheten och risken för störningar i leveranskedjor
• Öka och diversifiera tillgången på kritiska råvaror i EU;

• både genom ökad brytning av råvaror i EU
• Ökad grad återvinning och cirkularitet
• Genom ökad frihandel med likasinnade länder
• Stödja forskning och innovation om resurseffektivitet och utveckling av ersättningsprodukter