Innovationskritiska råmaterial under lupp – Sveriges attraktivitet riskeras

Innovationskritiska råmaterial under lupp – Sveriges attraktivitet riskeras

Vissa förbättringar men också förslag på försämringar. Så sammanfattar gruvbranschen förslagen från FIMM-utredningen, som på måndagen överlämnades till regeringen.

Samhällets klimatomställning, inte minst elektrifieringen, skapar en snabbt ökande efterfrågan på innovationer som är helt beroende av metaller och mineral. Råmaterial som inte tidigare utvunnits eller använts i någon större utsträckning.

Att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral från såväl primära som sekundära källor är därför avgörande och är bakgrunden till den så kallad FIMM-utredningen (Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral, N 2021:01). I fokus stod att se över dagens prövningsprocesser och regelverk.

Effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser har länge varit gruv- och mineralbranschens högst prioriterade fråga och Svemin välkomnar därför förslagen i utredningen om förbättringar gällande prospektering, bland annat förlängda undersökningstillstånd samt förenklat regelverk kring djupborrning och terrängkörning.

– Omfattande prospektering utgör en förutsättning för en stabil framtida gruvnäring. Därför är det välkommet med de förbättringar som föreslås för prospektering, säger Maria Sunér, vd Svemin.

Helheten i utredningen lämnar dock en del att önska. En uttrycklig förutsättning och avgränsning i direktivet till utredningen var att förslagen inte skulle försämra investeringsklimatet för gruv- och mineralnäringen. Utredningens förslag att flytta den så kallade markanvändningsprövningen till ett senare skede i processen får därför tummen ner. Ett förslag som branschen samfällt bedömt som negativt för investeringsklimatet under utredningens gång.

– Det är bara att konstatera att en sådan manöver allvarligt skulle försämra Sveriges attraktivitet som gruvnation. Förslaget innebär att en stor osäkerhet skulle finns kvar till ett senare skede i prövningsprocessen. Det skulle göra det mindre attraktivt att prospektera i Sverige – i en tid när svensk gruvnäring behövs mer än någonsin, säger Maria Sunér.

Markanvändningen, även kallad hushållningsbestämmelserna, kommer ursprungligen från naturresurslagen och är därför inte primärt miljöskyddsregler utan bestämmelser främst till stöd för bedömning av hur landets naturresurser och mark ska användas på ett långsiktigt hållbart sätt.

– Förslaget strider tydligt mot utredningens direktiv, eftersom ett genomförande allvarligt skulle göra Sverige mindre intresset för investeringar i prospektering och därmed den framtida gruvnäringen, säger Maria Sunér.

Hon understryker att tillgång till metaller och mineral även är kritiskt för totalförsvarsförmågan.

– I dagens geopolitiska läge är gruv- och mineralpolitik också säkerhetspolitik, säger Maria Sunér.

FAKTA – Utredningen om en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral, (N 2021:01)

Utredningens kommittédirektiv inkluderade tre punkter som alla rör utvinningen av mineral:

• analysera och föreslå förändringar av prövningsprocesser och regelverk så att bättre hänsyn kan tas både till ett projekts lokala miljöpåverkan och dess samhällsnytta, till exempel minskad global klimatpåverkan,
• analysera och föreslå förändringar av prövningsprocesser och regelverk så att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar kan komma hela landet till del, och
• utreda hur försörjningen av de innovationskritiska metaller och mineral som är nödvändiga för klimatomställningen kan få en särställning gentemot andra metaller och mineral i miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark och vatten.

Den 31 oktober presenterades utredningens förslag i ”En tryggad försörjning av metaller och mineral, SOU 2022:56” – Läs mer på regeringen.se