Aktuellt

Kritiskt läge – satsa på Malmbanan nu

På Malmbanan fraktas ca 50 procent av den svenska järnvägens godstrafik. Järnvägssträckan genererar betydande inkomster för svensk ekonomi genom export och handel. Dagens besked från LKAB om att dra ner på produktionen på grund av att Malmbanan inte räcker till är mycket illavarslande.

Fungerande transportinfrastruktur är en avgörande förutsättning för den svenska gruvnäringen med stigande transportbehov inom stora geografiska områden. Malmbanans bristande leveranskapacitet kombinerat med den sårbarhet man upplever genom långa stopp hotar nu svenska investeringar i norra Sverige.

– När vi ser att produktion och jobb står på spel på grund av undermålig infrastruktur blir det skarpt läge. Det är viktigt att förstå att så kallade bulktransporter, i form av pellets och järnslig, inte har några alternativa transportsätt. Kapacitetsbrister eller stopp på Malmbanan innebär helt enkelt minskad produktion och export. Vi vädjar nu till regeringen att göra det som krävs för att realisera den expansion vi som gruvbransch har framför oss, kommenterar Joakim Aspeheim, transportansvarig på Svemin.

De aviserade insatserna på Malmbanan kommer inte att räcka. Tvärtom är Trafikverkets kapacitetsanalys att läget försämras än mer framtill 2030. Risken att fler berörda bolag som exporterar via Malmbanan tvingas till produktionsstopp eller varsel av personal kommer således att öka kommande år. Vi vet att många av pågående industrisatsningar som görs i norra Sverige räknar in en fungerande Malmbana som livsnerven i handelsvägen. Fungerar inte den blir det omöjligt att exportera produkterna.

– Nu behövs insatser för hela Malmbanan och vi som gruvbransch är beredda att medverka till konstruktiva lösningar. På kort sikt, akuta åtgärder, måste vi korta planerade underhållsperioder samt prioritera gods som inte har några transportalternativ. Exempelvis kan persontrafik köras på buss vilket skulle öka utrymmet på banan. På lång sikt, bortom 2030, handlar det om dubbelspår på hela banan. Detta för att säkerställa framtida kapacitet som är en förutsättning om vår bransch ska våga investera, säger Joakim Aspeheim.

I Trafikverkets inriktningsunderlag för perioden 2026-2037, som just nu är på remiss, lyfter myndigheten att finansieringsformerna för svensk infrastruktur behöver breddas om vi ska kunna kapa den svenska underhållsskulden och samtidigt möta ökade behov för godstransporterna. Svemin efterlyser i vårt remissvar att staten måste ta stora och tydliga kliv när det gäller den statliga infrastrukturen. Trafikverket har exempelvis pekat på lånefinansiering som en metod när de statliga budgetanslagen inte räcker till. Detta är bra och gäller särskilt åtgärder som är tidskritiska för att möta behoven som finns före 2030. Här kvalar Malmbanan tydligt in och nu behövs politisk vilja inför infrastrukturpropositionen som förväntas hösten 2024.

– Om Sverige ska ta tillvara den tillväxtpotential vi ser från gruvklustret samt lyckas möta politiskt uppsatta klimat- och transportmål behövs en betydligt mer handlingskraftig transportpolitik än vad regeringen just nu förmedlar. Det räcker inte med att laga och fixa på den låga nivå vi sett under alltför lång tid, oavsett regering. Om regeringen verkligen tror på Sveriges bidrag i EU:s råmaterialförsörjning eller den globala klimatomställningen i stort, då måste vi satsa på Malmbanan, säger Joakim Aspeheim.

>> Läs LKAB:s pressmeddelande här