Aktuellt

Maria Sunér Fleming om EU:s råmaterialsinitiativ

Det händer mycket inom EU kopplat till råvaror och självförsörjning just nu. I september släppte EU den uppdaterade listan över kritiska material och i samband med det både en handlingsplan och en framtidsstudie. Svemins vd Maria Sunér Fleming om Sveriges roll när EU initierar flera åtgärder, framtida behov och om EU:s råmaterialallians, ERMA

 

Vad betyder det som nu händer på EU-nivå när det gäller råmaterial?

– Det är glädjande att man nu på EU-nivå för första gången sätter fokus på de råmaterial som är nödvändiga är för vårt moderna samhälle och för klimatomställning. Den kritiska lista med 30 råmaterial som presenterades i september är den fjärde i ordningen sen 2011, och den har växt för varje gång. Nu adderar man för första gången en aktionsplan till listan – en strategi för råmaterial. Syftet är att säkra EU:s råmaterialförsörjning.

Vad är det för typ av aktiviteter man knyter till listan?

– Det är ett flertal olika aktiviteter. I grunden syftar alla till att trygga försörjningen, men detta kan göras på olika sätt. Ett av huvudområdena är hur vi kan öka utvinningen av primära råmaterial i EU med nya gruvor, men självklart också hur vi kan öka återvinning och trygga import från länder utanför EU. Och i vissa fall ersätta vissa råvaror i produkter med andra material.

Men skulle det inte vara tillräckligt med ökade cirkulära flöden och återvinning, eller att vi helt enkelt minskar vår konsumtion?

– Återvinning och cirkulär ekonomi är en självklarhet och det är ju också en av de bra egenskaperna med metaller – att de faktiskt är återvinningsbara och cirkulära i väldigt hög utsträckning- till skillnad från fossila bränslen som ju eldas upp. Dessvärre finns inte teknik eller system för att återvinna för alla ämnen idag, så här behövs forskning och utveckling.

Men ser ni som gruvbransch en motsättning mellan återvinning och nya gruvor?

– Inte alls. Att arbeta med ökad resurseffektivitet i samhället och att öka återvinning är självklart. Men samtidigt försvinner inte behovet av ansvarsfullt brutna primära råmaterial. Behovet av material för att klara klimatomställnigen kommer att öka – inte minst batterimineraler och metaller som finns i elektronik som är viktig i exempelvis förnybar energiteknik och elektrifiering. För vissa av dessa ämnen förespår EU en ökning med flera hundratals procent – för litium som är viktigt i batterier förespås en ökning med 60 gånger dagens behov till 2050. Motsvarande siffror är för kobolt och grafit 15 gånger, nickel 4 gånger och dysprosium, som är en sällsynt jordartsmetall som är nödvändig i exempelvis vindkraftverk, förespås en ökning med drygt 10 gånger dagens behov. Idag finns långt ifrån tillräckligt av dessa ämnen i omlopp för att klara behovet med återvinning. Därtill ökar behovet av andra basmetaller, som exempelvis koppar och järn i takt med elektrifiering och ökad levnadsstandard globalt.

Hur ser ni på EU:s råmaterialallians som lanserades i slutet på september?

– EU:s råmaterialallians (ERMA, European Raw Material Alliance) är positivt och vi kommer att engagera oss i denna. Syftet är att arbeta tillsammans – företag, politik, akademi och finanssektorn – för att identifiera och hitta områden för investering och forskning kring råmaterial. Allt i syfte att öka EU:s motståndskraft för störningar i sin råmaterialförsörjning. Detta är mycket positivt.

Vilken roll kan Sverige och svensk gruvnäring spela?

– Vi vet att vi är bra på hållbar gruvbrytning i Sverige och ser att vi har stora möjligheter med ökat fokus på spårbarhet och tydligare hållbarhetskrav. Vi vet också att vi har en rik berggrund med stor potential till ökad produktion av viktiga metaller och mineral – som behövs för klimat och vårt moderna samhälle. Så här finns alla möjligheter att Sverige ska kunna vara ledande och bidra avsevärt till att världen ska bygga klimatomställningen på hållbart producerade material.