Nio år senare: Klartecken för gruvan i Kallak

Regeringens beslut på tisdagen att ge grönt ljus för gruvan i Kallak är ett viktigt besked för gruv-och mineralnationen Sverige. Beskedet tas emot med blandade känslor av branschen.
– Kallak har blivit en tung symbol för möjligheten att utveckla gruvor på nya ställen, även utanför de klassiska gruvregionerna. Vi är lättade idag men det har varit en orimligt lång handläggningstid för det här ärendet, säger Maria Sunér, vd Svemin.

En beviljad bearbetningskoncession ger bolaget ensamrätt till fyndigheten och att Sverige anser att platsen där fyndigheten finns är lämpad för gruvdrift. Regeringens besked i dag ger nu bolaget möjlighet att gå vidare med detaljerade undersökningar inför nästa steg, miljötillståndet.

Det är mycket ovanligt att en bearbetningskoncession är villkorad på det sätt som nu beslutats i Kallakfallet. Det handlar om tolv stycken långtgående ska-krav som måste uppfyllas.

– Vår grundinställning är att flera intressen måste kunna samexistera inom ett geografiskt område, det gäller även gruvor och renskötsel, säger Maria Sunér.
– Skyddsåtgärder för rennäringen och villkor för efterbehandling som nu är aktuellt tas vanligtvis upp i miljötillståndet inom ramen för miljöprövningen.

Vid det senare steget – miljöprövningen – finns ett mer omfattande beslutsunderlag och en klarare bild av hur verksamheten kommer att bedrivas.

– Frågan är om det är så klokt att slå fast omfattande och detaljerade villkor redan i koncessionsskedet eftersom det innebär risk att projektet i slutänden inte kommer bedrivas på det mest lämpade sättet. Det här är ett komplext ärende. Vi behöver analysera närmare vad det här betyder för gruvnäringen i stort, säger Maria Sunér.

Behovet av metaller ökar kraftigt i hela världen

När samhället nu bryter beroendet av fossila källor blir vi i stället beroende av metall- och mineralråvaror. Vindkraftverk, solpaneler, batterier, elbilar – alla kräver de tillgång till metaller och mineral. Studier, till exempel från Internationella energiorganet IEA, visar att den enskilt viktigaste drivkraften till ökad efterfrågan för flertalet metaller till 2050 kommer att vara just klimatomställningen. Därmed kommer ambitionsnivån i klimatomställningen kraftigt påverka efterfrågan av dessa metaller – ju snabbare minskning av klimatutsläppen desto högre ökning av behovet av metaller och mineral. Det gäller inte bara så kallade omställningsmetaller utan även i högsta grad även koppar och järn.

– Ur den aspekten är det extra välkommet att regeringen nu tar ansvar, säger Maria Sunér. Det pågående kriget i Ukraina har dessutom ytterligare satt fokus på vikten av att öka den europeiska självförsörjningsgraden av metaller och mineral för att minska importberoendet. Ukraina är dessutom en viktig järnmalmsproducent och skadorna häromdagen på Azovstal, ett av Europas största stålverk, kommer få betydelse långt utanför landets gränser.

Sverige är EU:s största producent av järnmalm, år 2020 stod vi för 93 % av hela EU:s totala järnmalmsproduktion. Samtidigt tillgodoses bara knappt 30 % av EU:s behov av järnmalm av europeiska källor, så importbehovet till EU är stort.

Översyn av systemet nödvändigt

Turerna kring en gruva i Kallak har varit både långa och många (se faktaruta här nedan). De senaste mandatperiodernas politiska kräftgång i mineralfrågor har bidragit till Sveriges attraktivitet som gruvland har rasat på den internationellt erkända rankinglistan från Fraser Institute. De senaste åren har Sverige fallit från plats 8 till plats 36 på den globala listan.

Branschen har länge kritiserat dagens system och tog därför hösten 2021 fram ett Reformpaket, direkt riktad mot politiska beslutsfattare.

– Att regeringen nu beviljat bearbetningskoncession för Kallak minskar inte behovet av en ordentlig översyn av hela det rådande systemet. Sveriges rika berggrund ger unika möjligheter att hållbart utvinna de metaller klimatomställningen är helt beroende av. Vi är redo att framtidssatsa med miljardinvesteringar, säger Maria Sunér.

FAKTA

Bearbetningskoncession – bara ett av flera tillstånd på vägen till en gruva

En bearbetningskoncession är ett viktigt steg på vägen mot att kunna öppna en ny gruva. Nu vidtar processen med att få ett miljötillstånd på plats, vilket tar ett antal år till. Först när det är klart kan gruvdrift komma igång i Kallak.

Mycket förenklat kan processen delas in i tre steg.

• 1 Undersökningstillstånd. Beslutas av Bergmästaren, dvs chefen på Bergsstaten. Ger ensamrätt att undersöka (prospektera) området. Gäller normalt i tre år.
• 2 Bearbetningskoncession. Beslutas av Bergmästaren, efter samråd med länsstyrelsen. I det fall Bergmästaren och länsstyrelsen inte är överens överförs ärendet till regeringen som beslutar i ärendet. En bearbetningskoncession gäller i normalt i 25 år.
• 3 Miljödom. Beslutas av mark- och miljödomstol som tar ställning till om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Här slås också villkoren för verksamheten fast, t ex hur omgivningen får påverkas till exempel gällande utsläpp, hantering av kemiska produkter, avfall med mera som behövs för att hindra eller begränsa att verksamheten medför skada eller olägenheter för människors hälsa eller miljön.

FAKTA

Kallak – ett utdraget ärende

1948 – Kallakfyndigheten identifieras av SGU, Sveriges geologiska undersökning.

2010 – Brittiska Beowulf Mining börjar provborra efter järnmalm i Kallak i Jokkmokks kommun i Norrbotten.

2013, april – Bolaget ansöker om bearbetningskoncession. Länsstyrelsen i Norrbotten anser sig inte kunna ta ställning till ansökan och ger avslag. Den tilltänkta gruvan ligger i ett renbetesområde och anses riskera att indirekt påverka den samiska kulturen i Laponia som har flera samebyar och nationalparker och klassas som ett världsarv sedan 1996.

2014 – Beowulf Mining kompletterar ansökan men får ett nytt nej av Länsstyrelsen med motiveringen att gruvdriften kan resultera i skador i området då transportvägar skulle komma att korsa vinterbetesmarker och flyttleder som samebyar använt under lång tid. Bergsstaten, som inte delar Länsstyrelsens bedömning och anser att Kallak är en ekonomiskt betydelsefull järnmalmsfyndighet , beslutar att regeringen ska avgöra frågan.

2015 – Länsstyrelsen kompletterar sitt ställningstagande och säger ja till koncession, men enbart för gruvområdet (koncessionsområdet).

2016 – Regeringen återremitterar ansökan, detta efter en dom i högsta förvaltningsdomstolen som slår fast att det inte räcker att endast pröva koncessionsområdet. Bergsstaten begär ett nytt yttrande från Länsstyrelsen som svarar att det befintliga underlaget inte på ett fullgott sätt svarar på hur Laponia kan påverkas. Länsstyrelsen vill dessutom att Unesco utreder frågan, vilket Bergsstaten inte håller med om. Efter diskussioner mellan Bergsstaten, Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Beowulf Mining beslutas att Länsstyrelsen ska yttra sig i fallet på nytt.

2017 – Länsstyrelsen meddelar att inget nytt yttrande kommer att lämnas, världsarvsfrågan måste utredas ytterligare. Regeringen beslutar, efter uppmaning från Bergsstaten, att Länsstyrelsen måste yttra sig senast den 1 december 2017. Länsstyrelsens ställer sig negativ till gruvbrytning.

2020 – Regeringen beslutar att vända sig till Unesco för att få svar på om gruvan hotar Laponias status som världsarv.

2021 – Sedan 2017 ligger ärendet på regeringens bord. Utöver frågan till Unesco har inga synliga handläggningsåtgärder vidtagits. Förseningen anses oacceptabel, enligt Konstitutionsutskottets granskning.

2022 – Regeringen beslutar att bevilja bearbetningskoncession för järnmalmsfyndigheten Kallak

Fler detaljer finns på beowulfmining.com, t. ex. här.

MER INFO

Se hela pressträffen på regeringen.se

Läs Näringsdepartementets pressmeddelande

Se Karl-Petter Thorwaldssons presentationsbilder från pressträffen