Ny europeisk råmaterialstrategi – bra men för begränsad

EU måste bli mer självförsörjande på metaller och mineral och satsar därför nu på en ny råmaterialstrategi. Det framkom på onsdagen i Ursula von der Leyens stora linjetal, state of the union.

– Mycket glädjande att se den tyngd som våra frågor nu ges, det är helt centralt att säkra Europas tillgång till samhällsviktiga råvaror och minska vårt importberoende, säger Maria Sunér, vd Svemin, som samtidigt höjer ett varningens finger kring strategin.

I sitt tal underströk von der Leyen , Europeiska kommissionens ordförande, behovet av metaller och mineral för att klara av klimatomställningen och därmed Europas Gröna Giv. Hon slog fast att det krävs att självförsörjningsgraden inom EU ökar för att minska beroendet av odemokratiska stater. EU använder idag 30 procent av alla metall och mineral som produceras i världen men bryter endast 3 procent inom EU. När det gäller vissa råmaterial är EU helt beroende av länder som Kina, Ryssland och Kongo.

Sverige har en lång tradition av att bryta och förädla metaller och mineral, och står redan idag för en betydande del av bland annat det järn, koppar och zink som bryts inom EU. Det ger Sverige en särställning, och ett särskilt ansvar.

– Sverige nu måste ta ledningen i arbetet med den nya råmaterialstrategin, i och med vår position som Europas ledande gruvnation, och jobba aktivt inför och under vårt ordförandeskap i EU, säger Maria Sunér.

I Sverige finns också potential för många råmaterial med hög efterfrågan – metaller och mineral som är helt nödvändiga för klimatomställningen – ämnen som inte bryts i Sverige idag. Bland annat finns fyndigheter av grafit och sällsynta jordartsmetaller som kan täcka en avsevärd del av Europas behov.

EU:s nya råmaterialstrategi, formellt kallad ”Den europeiska akten om råvaror av avgörande betydelse”, fokuserar på dessa kritiska råmaterial, något som delvis oroar den svenska gruvbranschen.

– Det är viktigt att man i strategin också tar med råmaterial som ännu inte är kritiska, men likväl oerhört viktiga och strategiska för samhället och den gröna omställningen. Att öka vår förmåga att producera tar lång tid och ett alltför snävt fokus på det som redan idag är kritiskt riskerar skapa nya kritiska ämnen framöver, säger Maria Sunér.

När det gäller metaller och mineral finns de nästan alltid tillsammans, och ämnena på den kritiska listan är i praktiken ofta biprodukter till andra metaller.
– Man ska inte bygga in hinder i ett sådant här viktigt dokument, säger hon.

Maria Sunér ser också att attraktiviteten för prospektering och gruvor inom EU måste öka.

– Idag finns det stoppklossar i EU-rätten som gör att gruvnäringen inte vågar att investera i EU, det måste förändras. Inte minst gäller det hur avvägningar mellan skydd av natur och andra markanspråk ska göras. Ska vi klara den gröna omställningen och öka den europeiska självförsörjningsgraden kokar det ner till att lösa upp det som står i vägen. EU måste ha en sammanhållen syn på gruvnäringen som den möjliggörare vi är, säger Maria Sunér.

Ursula von der Leyens tal till unionen – ett utdrag

”Oavsett om det gäller skräddarsydda chip för virtuell verklighet eller celler till solenergianläggningar är tillgången till råvaror avgörande för att vår omställning till en digital och hållbar ekonomi ska lyckas.

Litium och sällsynta jordartsmetaller kommer snart att bli viktigare än olja och gas. Vår efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller kommer att femdubblas fram till 2030. Det är ett gott tecken, eftersom det visar hur snabbt den europeiska gröna given går framåt.

Problemet är att ett enda land för närvarande kontrollerar nästan hela marknaden. Vi måste undvika att återigen hamna i beroendeställning, precis som när det gällde olja och gas.

Här kommer vår handelspolitik in. Nya partnerskap hjälper oss inte bara att stärka vår ekonomi utan också att främja våra intressen och värderingar globalt. Med likasinnade partner kan vi också säkra arbets- och miljönormer utanför våra gränser. Framför allt måste vi förnya våra förbindelser med dessa partner och viktiga tillväxtregioner. Jag kommer därför att lägga fram avtalen med Chile, Mexiko och Nya Zeeland för ratificering. Och vi fortsätter förhandlingarna med viktiga partner som Australien och Indien.

Men att trygga försörjningen är bara ett första steg. Bearbetningen av dessa metaller är lika viktig. I dag kontrollerar Kina den globala bearbetningsindustrin. Nästan 90 % av alla sällsynta jordartsmetaller och 60 % av allt litium bearbetas i Kina. Vi kommer att identifiera strategiska projekt i leveranskedjan – från utvinning till förädling, från bearbetning till återvinning. Och vi kommer att bygga upp strategiska reserver där försörjningen är hotad.

Därför tillkännager jag i dag en europeisk akt om råvaror av avgörande betydelse. Vi vet att denna strategi kan fungera.

För fem år sedan lanserades europeiska batterialliansen. Och snart kommer två tredjedelar av de batterier vi behöver att tillverkas i Europa. Förra året tillkännagav jag EU-förordningen om halvledare. Och grunden till den första gigafabriken för halvledare kommer att läggas inom de kommande månaderna. Vi måste nu upprepa denna framgång. Därför kommer vi också att öka vårt ekonomiska deltagande i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.”