Aktuellt

Ny milstople: EU:s kritiska råmaterialakt träder i kraft

I dag, den 23 maj, träder EU-förordningen om kritiska råmaterial i kraft (Critical Raw material Act, CRMA). Vi frågar Maria Sunér, VD på Svemin varför detta är viktigt.

Varför behövs en EU-akt om kritiska råmaterial?

– Bakgrunden är den nya geopolitiska spelplanen. EU använder ungefär 30 procent av all mineral som bryts i världen, men producerar bara 3 procent inom EU. Detta gör EU:s värdekedjor sårbara. Vi har även ett stor beroende av enskilda länder för vissa råvaror. Bland annat är Kina en dominerande producent av många av de metaller som är viktiga för klimatomställningen och försvarsindustrin, säger Maria Sunér, VD Svemin.

– Syftet med lagstiftningen är att EU ska öka sin försörjningstrygghet genom såväl ökad produktion inom EU, som diversifierade leverantörskedjor. För att nå detta sätter EU bland annat upp ett antal målsättningar. Bland annat ska minst 10 procent av de strategiska råmaterialen brytas inom EU år 2030. Det är ett utmanande mål då EU idag bryter noll procent av vissa material, säger Maria Sunér.

Vad innebär det här för svensk gruvnäring?

– Sverige är redan idag EU:s största gruvnation, både vad gäller värde och volym bruten metallmalm. Vi har också ett högt kunnande om hållbar och högteknologisk gruvdrift. Detta i kombination med den svenska berggrunden med potential för många av de kritiska råmaterialen gör att Sverige har stora möjligheter att bidra till EU:s målsättningar. Inom ramen för lagstiftningen kan man också få ansöka om att bli ett så kallat ”strategiskt projekt” där ett antal gruvprojekt i Sverige skulle kunna vara aktuella. Ansökan görs via EU-kommissionen, säger Maria Sunér.

Kommer akten få fart på tillståndsprocesserna i Sverige?

– Att skapa effektiva tillståndsprocesser är en central del av akten. För de projekt som definieras som strategiska sätter man konkreta tidsgränser för hur lång tid tillståndsprocesserna får ta. Detta hoppas vi ska bidra till att öka effektiviteten i det svenska tillståndssystemet. Vi kommer att behöva göra anpassningar av svensk lagstiftning för att leva upp till förordningens krav. Akten är ett viktigt steg på vägen, men det löser inte alla utmaningar, säger Maria Sunér.


FAKTA – Critical Raw Materials Act (CRMA)

Bakgrunden till initiativet är EU-kommissionens vilja att avsevärt öka tillgången till kritiska råmaterial, för att diversifiera sin försörjning och stödja forskning och innovation – som är avgörande för att EU ska klara den gröna och digitala omställningen. Initiativet ska stärka EU:s övervakningskapacitet och dess värdekedja genom att kartlägga projekt för mineralresurser och råvaror i EU:s strategiska intresse, som också har ett starkt miljöskydd. Även EU:s internationella politik för viktiga råvaror ska stärkas. I akten som röstades igenom av EU-parlamentet på tisdagen (12 december) klassar EU 34 råvaror som kritiska, och 17 av dessa som strategiska. Projekt som omfattar de strategiska råvarorna kan bli utpekade som strategiska projekt. Sverige har flera projekt som skulle kunna klassas som strategiska enligt det nya regelverket, med bland annat koppar, sällsynta jordartsmetaller, nickel och grafit. Men det är upp till varje projektägare att avgöra om man vill ansöka om att bli ett strategiskt projekt. EU sätter i akten upp benchmarks för EU:s egen kapacitet gällande av strategiska råvaror till 2030:

 

  • Minst 10 % ska brytas inom EU
  • Minst 40 % ska processas inom EU
  • Minst 25 % ska komma från återvinning
  • EU ska dessutom som mest importera 65 % av ett enskilt råmaterial från ett enskilt land