Aktuellt

Ökad godstransport kräver stärkt infrastruktur

Fungerande transportinfrastruktur är en avgörande förutsättning för den svenska gruvnäringen med stigande transportbehov inom stora geografiska områden. Dagens presenterade inriktningsunderlag från Trafikverket redovisar en krass ekonomisk verklighet där nuvarande ekonomiska ram sannolikt inte kommer att räcka om nya och nödvändiga infrastruktursatsningar ska komma på plats.

Joakim Aspeheim, energi- och klimatansvarig på Svemin: Vad innebär Trafikverkets förslag för den svenska gruvnäringen?

– Trafikverkets inriktningsunderlag innebär framförallt att ett tungt ansvar nu faller på regeringen att driva igenom alternativa finansieringsformer som tidigarelägga nödvändiga satsningar. Exempelvis i form av lånefinansiering och medfinansiering när anslagen inte räcker till. Ett konkret exempel är det Trafikverket föreslår sedan tidigare i form av lånefinansiering för färdigställande av Norrbotniabanan samt dubbelspår på sträckan Luleå-Boden. Det är tidskritiska åtgärder för att kunna möta den tillväxt vi ser i norra Sverige och då behövs nytänk kring finansieringen.

– Vi välkomnar Trafikverkets inriktning på att skruva upp tempot i underhållsarbetet och kapacitetsstärkande åtgärder på befintlig järnväg och väg. Vi ser idag att eftersatt infrastruktur sätter stopp för expandering av den svenska gruvnäringen, exempelvis i tillståndsprocesser när vägnätet inte kan möta behoven som växer i form av mer tungt gods på vägarna.

Vad saknas i inriktningsunderlaget?

– Dubbelspår längs hela Malmbanan. De godsvolymer vi ser på Malmbanan bortom 2030 kommer att kräva dubbelspår. Vi inser förstås att detta är ett stort beslut, men ser också vikten av att staten skickar tydliga signaler om att vi måste bryta den sårbarhet vi ser idag. Det vi just nu upplever när Malmbanan stängs av i 40–50 dagar efter en urspårning orsakar inte bara direkta kostnader här och nu, det skadar också anseende och därmed konkurrenskraft för den svenska gruvnäringen. Ett problem som kommer att förvärras när trängseln ökar på Malmbanan. Vi måste vara klarsynta om vilka värden som står på spel i form av jobb, utveckling och Sveriges bidrag till den globala klimatomställningen där Malmbanan spelar en avgörande roll.

– Generellt kan jag tycka att Trafikverket inte är tillräckligt offensiva i att svara upp mot de behov som faktiskt redovisas i form av ökade transportbehov och en eftersatt transportinfrastruktur i stort. Man håller sig relativt strikt till sitt uppdrag att prioritera utifrån den budgetram som finns. Men återigen, det faller nu på regeringen att hitta nya finansieringsvägar när anslagen inte kommer att räcka tillräckligt långt.

Vad blir Svemins viktigaste inspel i kommande remissrunda?

– Fler alternativa finansieringsformer för snabbare åtgärder, skruva upp tempot i drift- och underhållsarbetet, samt verkställ tidigareläggning av strategiska godstransportstråk i norra Sverige inklusive slutförandet av Norrbotniabanan och dubbelspår på Malmbanan.

– Vi vet att regeringen just nu arbetar med en strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i norra Sverige. Vi kan inte nog understryka att en förstärkt transportinfrastruktur i denna del av landet spelar en avgörande roll oavsett hur vi än vänder och vrider på övriga delar i kommande strategi. Fungerande godstransporter är a och o om norra Sverige ska kunna accelerera klimat- och samhällsomställningen genom den svenska gruvnäringen.


Bakgrund
Trafikverket presenterar idag inriktningsunderlaget som lägger grunden för en ny plan för Sveriges transportinfrastruktur åren 2026 till 2037. Första steget har redovisats idag genom Trafikverkets inriktningsunderlag med bedömningar av bl.a. ekonomiska ramar och inriktning. Remisstiden är tre månader och därefter vidtar arbetet med en infrastrukturproposition som förväntas landa på Riksdagens bord under 2024.

>> Läs Trafikverkets inriktningsunderlag här