Ris och ros i budgeten för svensk gruvnäring

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Höstens budgetproposition levererar positiva nyheter inom flera områden där Svemin och den svenska industrin efterfrågat reformer. Snabbare tillståndsprocesser, en ny mineralstrategi och fler yrkesutbildningar är spännande besked. Det är dock oroande att den industrinära forsknings- och innovationspolitiken får kraftiga nedskärningar i budgeten.

Maria Sunér, vd för Svemin, om dagens budgetproposition.

– Det är glädjande att regeringen väljer att lyfta vikten av en offensiv och ambitiös mineralnäring för ett starkt Sverige. Vi välkomnar också det fokus regeringen visar på snabbare tillståndsprocesser. Det är också ett viktigt besked att regeringen ökar anslagen till SGU för att kartlägga malmresurser, något som är grunden för vår framtida gruvnäring, säger Maria Sunér.

– Däremot är vi bekymrade över vilka konsekvenser de minskade anslagen till Vinnova kommer få. Detta får inte leda till minskat fokus på de viktiga industrinära forsknings- och innovationssatsningarna, som behövs för att långsiktigt bygga svensk gruvnärings konkurrenskraft.

Snabbare tillståndsprocesser och satsningar för en stärkt mineralnäring

Den svenska industrin spelar en avgörande roll i samhällets klimatomställning. Stora investeringar i ny miljöteknik och infrastruktur genom satsningar på fossilfria industriella processer skapar tillväxt för hela Sverige. Industrin har länge pekat på behovet av effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser vilket är en förutsättning för den gröna omställningen och gruvindustrins konkurrenskraft i stort.

Svemin välkomnar därför ett ökat fokus på tillståndsprocesser i budgetpropositionen. För att korta tillståndsprocesserna föreslår regeringen att länsstyrelserna tilldelas 100 miljoner kronor, Sveriges Domstolar 10 miljoner kronor och Naturvårdsverket 13 miljoner kronor. Denna åtgärd avser att ge myndigheterna bättre möjligheter till snabb och effektiv handläggning. De föreslagna medlen på 123 miljoner kronor kommer att fördelas årligen under perioden 2024 till 2026.

I avsnittet om mineralnäringen lyfter regeringen vikten av en offensiv och ambitiös mineralnäring för ett starkare Sverige och att antalet nyöppnade gruvor inte stått i relation till malmpotenialen. Man skriver även att man ämnar utveckla en ny mineralstrategi för att säkra inhemsk metallproduktion i en förändrad geopolitisk miljö. Denna strategi kommer att fungera som ett vägledande ramverk för regeringens framtida insatser för att stärka och främja den svenska mineralnäringen och hela gruvklustret. Det är lovande nyheter där mer information om strategin efterfrågas.

Svemin välkomnar även regeringens förslag om en stärkt och fördjupad satsning på Sveriges geologiska undersökning (SGU) med syftet att systematiskt kartlägga potentiella malmområden och genomföra andra åtgärder för att främja mineralutvinning i Sverige. För detta ändamål föreslås att anslaget ökas med 70 miljoner kronor år 2024. För perioden 2025–2026 beräknas anslaget ökas med 70 miljoner kronor, och från och med 2027 förväntas det öka med 30 miljoner kronor. Det är glädjande att regeringen förstår vikten av SGU och den avgörande roll myndigheten har för gruv- och mineralnäringen. Det är dock viktigt att understryka att långsiktiga och permanenta finansieringslösningar krävs för ett fortsatt starkt gruv- och mineralkluster.

Forskning och Innovation

Mindre positivt är den kraftiga nedskärningen som vi ser av Vinnovas forskningsanslag. Forskning- och innovation behöver i stället stärkas om Sverige ska kunna behålla sin konkurrenskraft. För gruv- och mineralnäringen har Vinnovas satsningar inom samverkansforskning varit central för att stärka gruvklustret och bygga den kompetens som näringen behöver. Vi ser därför med oro på denna utveckling. Det är viktigt att satsningar som Impact Innovation inte påverkas.

Utbildning

Att regeringen även presenterar en satsning på yrkesutbildningar är glädjande nyheter. Under det kommande året tillförs 1 362 miljoner kronor för att stärka regionalt yrkesvux och ytterligare 385 miljoner kronor för yrkeshögskoleutbildning. Sammantaget, inklusive studiemedel, innebär detta att regeringen bidrar med en total summa på 1 747 miljoner kronor. Basindustrin står för en stor rekryteringsutmaning och att utbildningarna dimensioneras är därför av stor vikt då industrins investeringar för klimat och framtida konkurrenskraft annars riskerar att avmattas. Det skulle i sin tur innebära förlorade jobbmöjligheter, förseningar i etableringar och att den gröna omställningen sker någon annanstans i stället.