Särlagstiftning riskerar hindra resurseffektiv utvinning

En utredning vill strama åt regelverket för utvinning ur alunskiffer – trots att bergarten kan innehålla både värdefulla och eftertraktade metaller för den gröna omställningen. Det är olämpligt med särlagstiftning för utvinning ur en specifik bergart menar Svemin i sitt remissvar, men pekar också på rimliga förtydliganden i remissen. 

Det blir högre krav på den verksamhetsutövare som i framtiden planerar utvinning ur alunskiffer. Det stod klart när utredaren Helén Leijon presenterade Alunskifferutredningen (SOU 2020:71). Utredningen innehåller också förslag på flera kunskapshöjande insatser, det välkomnas av Svemin i sitt remissvar. Det handlar om ett nytt forskningsprogram, ett forum för kompetensutveckling och flera uppdrag att kartlägga fakta kring alunskiffer och vad utvinning ur alunskiffer skulle innebära.

Men Svemin är generellt kritiskt mot utredningens förslag att införa en särlagstiftning för en specifik bergart, i detta fall alunskiffer.
– Det är olämpligt av flera skäl och vi ser flera tillämpningsproblem med en sådan lagstiftning, säger Kerstin Brinnen.

Berggrunden är komplex och särlagstiftning riskerar att medföra oklarheter och begränsningar som saknar vetenskapligt stöd och hindrar resurseffektiv utvinning. Utredningens förslag om skärpningar är en konsekvens av att utredningen uttryckligen gavs i uppdrag att föreslå just skärpningar i lagstiftningen, snarare än att föreslå konstruktiva förbättringar.

– All typ av prospektering är relevant för att möta framtida teknikutveckling. Vi behöver veta vilka förutsättningar vi har för att utvinna metaller som vi behöver både nu och kanske om tio år, säger Kerstin Brinnen.

> Läs hela Svemins remissvar här

> Läs hela betänkandet; Utvinning ur alunskiffer, SOU 2020:71 här

> Läs sammanfattning på regeringen.se

> Läs samtliga remissvar på regeringen.se 

FAKTA – alunskiffer, alunskifferutredningen och prospektering

Vad hoppas man kunna utvinna ur svenska alunskiffrar?
Alunskiffer kan innehålla brytvärda halter av viktiga metaller varav flera finns med på EU:s lista över kritiska metaller. Till exempel vanadin och sällsynta jordartsmetaller, som är viktiga för till exempel framtida energilagring (batterier) och utveckling av ny teknologi för exempelvis elbilar och vindkraftverk. EU-kommissionen har exempelvis lyft behovet av att säkerställa framtida behov av sällsynta jordartsmetaller för exempelvis permanentmagneter. Kommissionen har bland annat lanserat en europeisk råvaruallians för att samla aktörer runt sällsynta jordartsmetaller för utveckling av värdekedjan runt permanentmagneter på samma sätt som kommissionen tidigare samlade aktörer i en batteriallians för att säkerställa utveckling av en europeisk batteriindustri.

Är det särskilt farligt med prospektering och utvinning i alunskiffer?
Det som skiljer alunskiffer från många andra bergarter är att den är ganska porös och att den kan innehålla organiskt material. Det betyder att den beter sig annorlunda, både kemiskt och fysikaliskt, än andra bergarter. Det faktum att alunskiffer även kan innehålla uran är en aspekt som måste beaktas. Samtidigt ska man komma ihåg att stora delar av Sveriges berggrund och ibland även vatten innehåller uran, som är ett grundämne och förekommer naturligt i olika medier.

I Sverige har det inte förekommit utvinning ur alunskiffer på många år, vilket gör att de tekniker som då användes för brytning och omhändertagande av restprodukter är omoderna, och att de sannolikt inte skulle hålla måttet med dagens krav på miljö och resurseffektivitet. Här är dock utredningens förslag intressant, eftersom sökanden av bearbetningskoncession måste kunna presentera en plan för bearbetningen och därmed kunna presentera en metod som kan godtas enligt dagens mått. Utredarna konstaterar att det finns kunskapsluckor om vilka metoder som vore bäst att använda och lämnar därför flera förslag på hur kunskapen om utvinning ur alunskiffrar kan förbättras. Det tycker vi är bra.

Alunskifferutredningens uppdrag
Utredarna har haft i uppdrag att förutsättningslöst analysera hur regelverket för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas och lämna författningsförslag för detta. Enligt uppdraget ska förslagen vara förenliga med och verka för att Sverige även i fortsättningen ska vara ett föregångsland för en hållbar utveckling inom mineralnäringen och särskilt beakta ett ökande behov av innovationskritiska metaller och mineral av vikt för omställning till grön energi och att varken den teknologiska utvecklingen eller investeringsklimatet försämras.

Vad innebär prospektering?
Mycket av den prospektering som görs sker i nära anslutning till befintliga gruvor. Men, det kan även förekomma på andra ställen. Avgörande är om det finns tecken på att det förekommer en mineralisering som kan vara intressant att undersöka närmare. Omgivningspåverkan av prospektering är oftast knappt märkbar, mer än vissa spår som inte är särskilt annorlunda än jämfört med skogsbruk eller till exempel brunnsborrning. Däremot kan det uppstå frågor hos ortsbefolkning om prospekteringen utförs inom synhåll för bebyggelse eller samhällen, särskilt om det är delar av landet där man inte är van vid den här typen av verksamheter. Att det prospekteras betyder däremot inte att det framöver blir en gruva på just den platsen. I hela Sverige har vi idag 12 gruvor och ytan av landets gruvor uppgår inte ens till en promille av landytan. Prospektering, och särskilt inte gruvor, är inte något som berör mer än en mycket liten andel av befolkningen.

För alla som vill veta mer om prospektering i allmänhet; vad det är; hur det går till och vilken omgivningspåverkan som kan förväntas så kan vi rekommendera vår Prospekteringsvägledning. Den kan laddas ner från Svemins hemsida (på svenska och engelska) och kan med fördel användas som en uppslagsbok av alla som vill veta lite mer om prospektering i Sverige.

> Du hittar Vägledning för prospektering här