Sveriges unika ställning som gruvnation får inte slarvas bort

Nyhetskommentar. Det är hårt tryck i gruvfrågan just nu, ämnet fick stor plats i partiledardebatten i TV4 häromdagen. Vi uppskattar tydligheten kring gruvnäringens viktiga roll i klimatomställningen, för jobben och för att säkerställa vår självförsörjning av grundläggande råmaterial.

Sverige har redan idag en av världens mest klimatsmarta gruv- och mineralnäringar. I en helt ny studie från Material Economics har klimatnyttan av svensk gruvnäring beräknats. Svensk produktion är 70 % mindre utsläppsintensiv än motsvarande internationell framställning, vilket gör att de internationella utsläppen 6 miljoner ton koldioxid lägre per år än de annars skulle vara. Denna effekt kan på sikt öka till runt 40 miljoner ton koldioxid per år, om utvecklingsmöjligheterna finns.

Tillståndsprocesserna utgör den enskilt största utmaningen för gruvnäringens möjligheter att utvecklas. I vårt Reformpaket listar vi några av de punkter kopplade till tillståndsprocesser som vi anser att politiken bör ta tag i för att svensk gruvnäring även i framtiden ska vara globalt ledande vad gäller hållbar utvinning av metall och mineral.

Angående den aktuella frågan kring en gruva i Kallak, Jokkmokks kommun, vill vi också gärna komma med några klargöranden bland annat om Sveriges och EUs behov av järnmalm.

• Sverige är EU:s största producent av järnmalm, vi står för 93 % (år 2020) av hela EU:s totala järnmalmsproduktion. Samtidigt tillgodoses bara knappt 30 % av EU:s behov av järnmalm av Europeiska källor, så importbehovet till EU är stort.
• Även om 100 % av allt stål skulle återvinnas skulle vi ändå behöva tillföra nytt material in i det cirkulära kretsloppet för att täcka såväl dagens som framtidens behov. En studie som vi presenterade hösten 2021 – som bygger på material från bl.a. OECD, Världsbanken och IEA – visar att även om återvinningen av metaller skulle öka till 100 procent år 2050 så minskar detta bara behovet av primära råvaror med 15–30 procent.
• De 14 år som anges som livslängd för gruvan i Kallak handlar egentligen om att bolaget har tillstånd av Bergsstaten att borra drygt 100 borrhål och utifrån dessa så är det kortaste perspektivet 14 år. Mineraliseringen bedöms vara betydligt större än så, hur omfattande den är kräver ytterligare undersökningar vilket kommer att göras när bearbetningstillstånd finns på plats. Men bolaget kan bara redovisa det Bergsstaten gett tillåtelse till i ett första skede.
• Flera av Sveriges största gruvor ligger betydligt närmare världsarvet Laponia än vad en gruva i Kallak skulle göra. Gruvor som har funnits i decennier och som samexisterar med berörda samebyar

Sverige har en unik ställning som gruvnation i att säkra tillgången på metaller och mineral – och våra medlemsföretag är de i särklass bästa att göra detta. För att kunna fortsätta utveckla gruvnäringen och klimatanpassa om verksamheten finns det en del åtgärder vi vill att politiken tar tag i – på kort och lång sikt. De utdragna och oförutsägbara tillståndsprocesserna stoppar inte bara utvecklingen av nya gruvor i Sverige utan hindrar eller omöjliggör också utveckling av och miljöförbättrande åtgärder av befintliga gruvor.

Maria Sunér
vd Svemin