Vi behöver en energipolitik med fokus på helhetstänk och systemperspektiv

Vi behöver en energipolitik med fokus på helhetstänk och systemperspektiv. I det sammanhanget är industrins konkurrenskraft helt central. Uppgiften för Energikommissionen är att lägga grunden för en långsiktig och blocköverskridande överenskommelse om en energipolitik. För energiintensiv industri är det avgörande med en energipolitik som ger låga systemkostnader och som uppfyller de krav på tillgänglighet och stabilitet som krävs för att möta industrins behov. Energin är en viktig del i industrins konkurrenskraft.

Detta var temat för det seminarium som arrangerades av IKEM, Skogsindustrierna, Jernkontoret, SveMin, EFA, Svensk Energi och Teknikföretagen den 30 juni 2015.

Medverkade gjorde Lars Hjälmered, (M), Ingemar Nilsson, (S), Tom Erixon, VD och Koncernchef Ovako, Kerstin Konradsson, Affärsområdeschef Smältverk Boliden, Per Eckemark, Divisionschef Power Systems ABB Sverige, Pernilla Winnhed, VD Svensk Energi, Marie Nilsson, vice förbundsordförande IF Metall samt Bo Diczfalusy, kanslichef i Energikommissionen. Seminariet modererades av Pernilla Ström.

Politikernas tankar

Energisystemet står inför stora utmaningar framöver. Det är inte bara en fråga om kärnkraft, även vattenkraftens framtid och subventioner för förnybar kraft är områden som måste ses över. Lars Hjälmered (M) vill vara konstruktiv i Energikommissionens arbete och försöka finna en bred överenskommelse. Industrin bör komma med konkreta förslag om hur elförsörjningen kan säkras och hur investeringar i kraftproduktion ska finansieras. Ingemar Nilsson (S) pekade på att det både finns långsiktiga frågor och sådant som vi måste ta tag i med en gång. En viktig utgångspunkt för Energikommissionen är hur vi vill att Sverige ska se ut 2025. Man bör också fundera på hur omvärldsberoende vi är i Sverige och om det svenska elsystemet verkligen bara är en svensk angelägenhet.

Basindustrins perspektiv

Tom Erixon, VD och koncernchef, Ovako och även ordförande i SKGS – Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet, talade om energiintensiv industris behov av energi för att förädla råvaror till internationellt efterfrågade produkter. Konkurrenskraftiga kostnader för den energi som behövs i förädlingen är helt avgörande för om svensk industri ska kunna utvecklas. Energikommissionens uppdrag välkomnas men det är dålig timing i tillsättandet av Energikommissionen och det samtida beslutet om att lägga ned 4 reaktorer. Idag har vi ett energisystem som har låg negativ klimatpåverkan. Vad finner vi på att förändra det?

Kerstin Konradsson, Affärsområdeschef på Smältverket i Boliden berättade om den konkurrenssituation som företaget upplever. Som basmetalltillverkare är de pristagare på marknaden. De kan därför inte utan vidare skjuta vidare kostnader som är högre än hos konkurrenterna till kunderna. Alla kostnader är viktiga att pressa för att kunna vara konkurrenskraft. Trovärdighet i leveranserna och stabila priser är viktiga för företaget när de planerar sin produktion. Det är viktigt att förstå att det inte kan överföras någon el utan koppar i ledningarna som Boliden producerar.

Per Eckemark, Divisionschef Power System i ABB Sverige, menade att det finns stora tekniska möjligheter för att utveckla distributionsnäten Det är dock inte möjligt att lösa alla problem genom ledningar till omvärlden. Vi behöver också en egen produktionsbas av planerbar baslastproduktion av el. De fyra reaktorerna som nu stängs bedöms inte att påverka energiläget så mycket, däremot kommer effektfrågan i en annan dager om ytterligare reaktorer stängs. Vi behöver mer transmissionskapacitet eftersom el produceras i norr och konsumeras i söder. Tillståndsprocesser och liknande gör att det tar lång tid. Det är svårt och komplext att dra ledningar över flera länder. En viktig fråga är hur vi ska få en stabil och säker elförsörjning i södra Sverige som efter beskeden om nedläggning av de fyra reaktorerna kan hamna i situationer där det saknas effekt. Lagringsmöjligheterna utvecklas hela tiden och det är därför viktigt att följa utvecklingen av batterier och termisk lagring som är teknik på frammarsch.

Energibranschen

Pernilla Winnhed, VD på Svensk Energi, tycker att det är bra att vi nu tar effektfrågan på allvar. Branschen vill se långsiktiga villkor men vill inte att vissa kraftslag premieras framför andra. Lönsamheten i branschen minskar och elpriserna är de lägsta på lång tid. Det svenska elsystemet är ett mycket bra system. Avvecklingen av kärnkraften bör därför inte ske snabbare än nödvändigt. Samtidigt måste översyn göras för att bestämma vilka investeringar som behövs för att ersätta den. Förändrade förutsättningar gör det intressant att se över valet av marknadsmodell.

Fackföreningen

Marie Nilsson, vice förbundsordförande på IF Metall.
Facket delar oron för hur utvecklingen på energisidan kommer att påverka konkurrenskraften för industrin och arbetstillfällena. Det är viktigt att förstå att möjligheterna för energiintensiv industri att anpassa sin produktion efter prisläget på elmarknaden är skiljer sig från företag till företag. För många företag, tex inom petrokemi, kan processer inte stängas av med kort varsel.

Energikommissionen

Bo Diczfalusy, kanslichef i Energikommissionen framhöll att elförsörjningen är på väg in en större förändring. Det är viktigt att kunna planera för framtiden i lugn och ro men också ta hand om frågor som kräver en mer direkt lösning. Vi är inte lika fria som vi var tidigare när det gäller den nationella energipolitiken. Globaliseringen gör att vi påverkas av det som görs i andra länder och vi har också arbete inom EU som vi har att förhålla oss till. Normalt är subventioner något som man använder i ett övergångsläge. Alternativet till ny tillkommande kraftproduktion är en mer flexibel användarsida och lagring.