Förutsättning för den gröna omställningen
En fossilfri framtid kräver stora mängder råmaterial eftersom ny, klimateffektiv teknik kräver mer av dessa ämnen än fossilbaserade tekniker. Efterfrågan på mineral och metaller kommer alltså öka kraftigt både i Sverige och globalt. Sverige producerar flera av de råmaterial som är nödvändiga för fossilfrihet och den gröna omställningen. I vår berggrund finns också ett stort antal av de innovationskritiska metaller och mineral som är nödvändiga för moderna energi-, miljö- och teknikinnovationer.
Idag sker dock ingen brytning av innovationskritiska metaller och mineral i Sverige trots att de finns i vår berggrund. Istället importerar Sverige och resten av EU dessa material. Ofta från länder med bristande arbetsmiljövillkor och som arbetar långt ifrån så klimateffektivt som vi gör i Sverige.
Antalet kritiska råmaterial (CRM) ökar ständigt.
2011 presenterades den första så kallade kritiska listan och innehöll då 14 CRM (critical raw material). 2014 kom den andra versionen, då med 20 CRM. Den tredje versionen presenterades 2017 och antalet CRM hade då ökat till 27 stycken. Den senaste listan som alltså presenterades hösten 2020 innehåller 30 CRM. Antalet ämnen har alltså ständigt ökat på EU:s lista.
2020 års kritiska lista innehåller: antimon, baryt, bauxit, beryllium, borater, flusspat, fosfatmineral, fosfor, gallium, germanium, grafit, hafnium, indium, lätta sällsynta jordartsmetaller (LREE), tunga sällsynta jordartsmetaller (HREE), kisel, kobolt, koks, litium, magnesium, naturgummi, niob, platinagruppens metaller (PGE), skandium, strontium, tantal, titan, vanadin, vismut och volfram.
Ungefär hälften av alla CRM på senaste listan finns i den svenska berggrunden.
Parallellt med den uppdaterade listan presenterade kommissionen också en handlingsplan och en framtidsstudie som tar upp de råvaror som är av avgörande för att klara omställningen till en grön och digital ekonomi, och på samma gång stärka EU:s självförsörjningsgrad.
Handlingsplanen tittar på nuvarande och framtida utmaningar och föreslår åtgärder för att minska Europas beroende av tredjeländer, diversifiera utbudet från både primära och sekundära källor och förbättra resurseffektivitet och cirkularitet samtidigt som man främjar ansvarsfull inköp över hela världen. De sammanlagt tio åtgärderna kommer att främja övergången till en grön och digital ekonomi.
Sverige är redan i dag EU:s mesta gruvnation och kommer därmed att spela en viktig roll för att säkerställa EU:s försörjningstrygghet av metaller och mineral. Allt tyder på att den betydelsen kommer att öka.
> Handlingsplan – Critical Raw Materials Resilience: Charting a Path towards greater Security and Sustainability
> Framtidsstudie – Critical Raw Materials for Strategic Technologies and Sectors in the EU – A Foresight Study
> EU:s kritiska lista – Fourth list of critical raw materials for the EU of 2020
> Läs mer om vilka råvaror som finns på EU:s lista från 2020 och hur potentialen ser ut i Sverige
Fakta: Svemin, SGU, EU