Vi tycker

Vi tycker att åtgärder för att minska klimatpåverkan måste ha en global utgångspunkt

Den svenska gruvindustrin är bland de mest klimatsmarta i världen. En ökad miljösmart produktion i Sverige innebär en större klimatnytta ur ett globalt perspektiv. Men vi kan bli ännu bättre. Gruv- och mineralbranschen har under 2018 tagit fram en färdplan för att staka ut vägen mot en konkurrenskraftig och fossilfri gruv- och mineralnäring.

När Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer spelar gruv- och mineralnäringen spelar en viktig roll. Omställningarna till fossilfria energisystem och transporter, klimatneutralt byggande och ökad återvinning är beroende av metaller och mineral.

Gruv- och mineralindustrin tar klimatutmaningarna på stort allvar. Det handlar inte bara om att framställa klimateffektivare produkter, utan om all verksamhet i företagen, såväl i stort som smått, ska bidra till att sänka koldioxidutsläppen. Branschens konkurrenskraft är direkt kopplad till att vi gör dessa ständiga och hållbara förbättringar som också ger ökad effektivitet i verksamheterna.

Idag genereras koldioxidutsläpp i flera delar av gruv- och mineralnäringens värdekedja. Den största klimatpåverkan från själva gruvbrytningen kommer från användandet av fossila bränslen vid transporter. Omställningen till minskad klimatpåverkan i gruvproduktion och transporter sker både genom elektrifiering eller genom användning av biodrivmedel. Där har man kommit långt och dagens processer för malning, krossning och anrikning är i princip redan koldioxidfria och drivs av el. Branschen jar ockspå kommit långt med att byta dieseldrivna maskiner till eldrivna. Digitalisering är en viktig drivkraft för effektivisering och optimering av verksamheterna, vilket minskar energi- och bränsleåtgång.

Förädlingen av metaller och mineral är energikrävande och generar utsläpp av växthusgaser. I järnmalmsproduktionen är utsläppen kopplade till användningen av kol för reduktionen av malm (järnoxid) till järn. När kalksten förädlas till kalk eller cement är en stor del av utsläppen så kallade processrelaterade utsläpp som uppkommer oberoende av bränsletyp och därmed inte kan rås på med hjälp av ändrad uppvärmningsteknik.

Inom förädlingsområdet är alternativen att ställa om till fossilfri och ännu klimateffektivare tekniker mindre mogna än i själva gruvdriften och osäkerheterna är också större.  Trots detta hör många av processerna till de mest energieffektiva i världen och utsläppen ligger globalt sett på jämförelsevis mycket låga nivåer. Det går dock att ytterligare effektivisera energianvändningen och minska koldioxidintensiteten (mängd utsläppt koldioxid i relation till mängden producerad metall/mineral), vilket är viktigt för att åstadkomma minskad klimatpåverkan. För att göra detta möjligt behövs både utveckling av och investeringar i ny teknik liksom uppskalning och kommersiaav tekniker som idag testas i pilotskala. LKAB:s, SSAB:s och Vattenfalls gemensamma satsning HYBRIT har tydliggjort möjligheterna för omställning till direktreduktion av järn med hjälp av vätgas. Cementas satsning CemZero är ett annat viktigt initiativ för att radikalt minska koldioxidutsläppen.

Viktigt med ett globalt perspektiv för att gynna klimateffektivitet och inte snedvrida konkurrensen mellan länder

Gruv- och mineralnäringen står för omkring 7-9% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. I jämförelse med många andra länder ligger dock utsläppen på mycket låga nivåer och svensk gruvnäring är koldioxideffektiv. Ansträngningar för att minska de sammanlagda koldioxidutsläppen måste därför ske i internationell samverkan och på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen mellan producenter i olika delar av världen.

Oavsett om våra företag har små gruvor eller är stora globala spelare agerar de på en konkurrensutsatt, global marknad. Förutsättningarna måste finnas att konkurrera på lika villkor och med rätt förutsättningar. Miljömålsberedningen presenterade i juni 2016 en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Den blocköverskridande enigheten kring klimatpolitiken ger en tydlighet. Som utgångspunkt anger beredningen att svensk klimatpolitik ska bedrivas med bibehållen konkurrenskraft och utan att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sverige. Det är något gruv- och mineralnäringen håller med om. Klimatfrågan är ett globalt problem som kräver ett globalt perspektiv och globala lösningar.

Företag som vågar satsa på klimatsmart teknik måste gynnas

EU:s system för handel med utsläppsrätter är ett styrmedel för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser. Företag som satsar på att investera i ny innovativ teknik för att sänka sina utsläpp måste kunna skörda frukterna av sina tekniksprång och systemet gynna de företag som vågar satsa.

Det europeiska handelssystemet för utsläpp av växthusgaser är inne i sin tredje period, 2013-2020 och har förhandlat fram de övergripande reglerna för den fjärde (2021-2030). Till stor del handlas utsläppsrätterna via auktioneringmedan en del,internationellt konkurrensutsatt industri, som gruv- och mineralnäringen –tillhör den så kallade carbon leakage-gruppen, får en viss andel utsläppsrätter genom fri tilldelning. Tilldelningen av utsläppsrätter är baserad på koldioxidintensitet (riktmärken) multiplicerat med historisk produktionsnivå. Riktmärket är satt utifrån de tio procent bästa anläggningarna inom EU. Systemet med carbon leakage-lista, riktmärken och med fri tilldelning, ska ta hand om de oönskade direkta effekterna av EU-ETS.

Samverkan liksom satsning på forskning och utveckling central

En del teknik är på plats, annan behöver testas, utvecklas och kommersialiseras. Vi är på en nivå där tekniksteg och infrastruktursatsningar måste till för att minska utsläppen ytterligare. Det är satsningar som som konkurrensutsatt industri inte kan göra helt själva. Stora viktiga satsningar är HYBRIT och CemZero. Den statliga satsningen Industriklivet för att minska utsläppen i basmaterialindustrin är ett exempel på stöd som är av stor vikt.

En annan faktor för att lyckas med klimatomställningen är förstås samverkan mellan samhällsaktörer. Politiker, myndigheter, akademin och industrin måste samverka både i framtagande av strategier och satsningar liksom i det faktiska arbetet.

Inom klimatområdet verkar Svemin för:

  • en helhetssyn inom klimatpolitiken som omfattar både nationella och globala aspekter och tar hänsyn till den nytta industrins produkter gör globalt
  • en klimatpolitik som upprätthåller konkurrenskraften för basindustrin inom EU
  • riktmärken som används för tilldelning av utsläppsrätter ska vara relevanta och nåbara och tilldelningen ska baseras på verklig produktionsnivå
  • koldioxideffektiva företag ska gynnas av handelssystemet med utsläppsrätter
  • satsning på forskning och utveckling för fossilfria, klimateffektiva produktionsprocesser inklusive testanläggningar och uppskalning

Foto: Alexandre Buisse (Nattfodd) (self-made (http://www.alexandrebuisse.org)) [GFDL or CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons

Läs också: