Svensk gruvnäring

Tre skäl varför gruvnäring är viktigt för Sverige

160912_Därför_är_gruvnäring_(för klimatet) BOLIDEN aitik-dimma

Foto: Boliden

1. För klimatet

Resultatet av COP21 i Paris var entydigt, utsläppen av växthusgaser måste minska. Inom många områden stavas lösningen elektrifiering. Klimatsmarta elfordon gör nu snabbt intåg inom industrin. Särskilt inom underjordsgruvor finns dessutom direkta vinster att göra för arbetsmiljön genom ökad elektrifiering.

Den här utvecklingen kräver nya, fler och mer kraftfulla batterier. Efterfrågan är enorm på kobolt, litium och grafit. Men var ska råvarorna till alla dessa batterier komma från? Och hur ska de produceras?

Det är dessutom långt ifrån enbart batterier som kräver metaller och mineral. En växande befolkning och miljoner människor som står i begrepp att resa sig ur fattigdom gör att behovet av även järn och basmetaller ökar på många håll i världen.

Sverige har goda förutsättningar i naturrikedomar och tekniskt kunnande och har en politisk ambition att gå i bräschen för omställningen till en klimatneutral välfärdsstat. Miljömålsberedningen har slagit fast i landets långsiktiga klimatmål att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av CO2. Men än viktigare för den svenska klimatpolitiken är att minska de globala utsläppen och att Sveriges export ska göra mer global klimatnytta än vad importen gör klimatskada. Det vill säga att målet bör vara att svensk export ska bidra till att minska utsläppen i andra länder mer än vad importen orsakar ökade utsläpp i andra länder.

Den svenska gruvnäringen ligger långt framme internationellt sett med sin klimatsmarta produktion. Utsläppen till luft och vatten har succesivt sjunkit och är i dag en av de mest klimateffektiva i världen. Därför måste den ges goda förutsättningar att fortsätta bidra till minskade globala utsläpp genom att förse världsmarknaden både med klimatsmart tillverkade metaller och miljösmart teknik.

Kort och sammanfattningsvis, en högre produktion i Sverige innebär en global klimatnytta.

Exempel på klimatsmart gruvnäring:

 

Foto: Boliden

2. För jobben

Idag är gruvindustrin en stor arbetsgivare. Utöver direkta jobb skapas en betydande mängd arbetstillfällen lokalt genom bolagens inköp av tjänster och material. Den ökade ekonomiska aktiviteten ger ytterligare arbetstillfällen i näringar som inte är direkt kopplade till gruvorna men som behövs i levande samhällen. Ett jobb i gruvbranschen skapar 1,8 indirekta arbetstillfällen i underleverantörsleden. Tillsammans ger dem i sin tur arbetstillfällen i näringar som inte är direkt kopplade till gruvorna; mataffärer, restauranger, kultur- och idrottsliv, men som behövs i levande samhällen.

160912 därför är gruvnäring (för självförsörjningen)_Boliden SilverGrains Pori

Foto: Boliden

3. För självförsörjningen

Sverige är Europas mesta gruvnation. Det ska vi vara stolta över. I ett förändrat geopolitiskt läge blir det än viktigare att trygga självförsörjningen av de råvaror vi behöver för att upprätthålla den levnadsstandard vi tar för given.

Mot den bakgrunden pekade EU-kommissionen år 2010 ut ett antal mineral och metaller som så kallade kritiska material. Materialen bedöms som strategiskt viktiga för många produktområden, inte minst inom miljöteknologi.

Man upprättade en lista som med tiden har uppdaterats och utökats. Idag omfattar listan följande kritiska material: antimon, beryllium, bor, flusspat, fosfat, gallium, germanium, grafit, indium, kisel, kobolt, koks, krom, magnesit, magnesium, niob, platinagruppens metaller, lätta och tunga sällsynta jordartsmetaller och volfram. Den svenska berggrunden innehåller flera av dessa kritiska råmaterial.

Här kan du ta del av en karta över kritiska mineral och metaller enligt EU:s definition.

För att minska importberoendet av råmaterial har EU också plattformen The European Innovation Partnership on Raw Materials, EIP Raw Materials. Där samlas representanter från industri, stater, forskning och frivilligorganisationer.