Vi tycker

Vi tycker att gruvverksamhet ska prövas i tydliga och ändamålsenliga processer

Dagens tillståndsprocesser är ofta oförutsebara ifråga om hur lång tid de kommer ta och vad som krävs för tillståndsprövning av den planerade verksamheten. Långa och oförutsebara tillståndsprocesser påverkar företags investeringsförmåga och i förlängningen den svenska konkurrenskraften. Det behövs tydliga regelverk och kunniga myndigheter för att upprätthålla ett stabilt och förutsebart investeringsklimat.

Gruvverksamhet

Att bedriva utvinning av mineralfyndigheter är en komplex operation och tar många år av förberedelser. Gruvverksamhet handlar om att anlägga och driva kostsamma verksamheter som måste anpassas individuellt till varje enskilt projekt. Eftersom geologi och andra naturliga förutsättningar skiljer sig från plats till plats finns det inga enkla lösningar som passar alla. Det handlar ofta om att utveckla nytt. Det är vi bra på i Sverige där det länge bedrivits framgångsrika samarbeten mellan gruvor, utrustningsföretag och forskare som resulterat i teknikutveckling som på flera områden blivit världsledande.

Hela processen från sökande efter mineralfyndigheter till faktisk utvinning är mycket kapitalkrävande. Alla gruvprojekt är förenade med osäkerheter när det gäller framtida avkastning och möjligheterna att täcka de höga investeringskostnaderna. Lösningen är på många håll, inklusive i Sverige, att attrahera privata investerare.

> Läs mer om gruvdrift här

När olika intressen ställs mot varandra

Till skillnad från många andra industrier går det inte att bestämma var en gruva ska placeras. Den måste vara där de geologiska förutsättningarna finns. I tillståndsprövningen av en eventuell gruvverksamhet avgörs vad som är lämplig markanvändning på platsen för den tilltänkta gruvan. Reglerna om detta finns i 3-4 kap. miljöbalken. För koncessionsmineral prövas markanvändningen i samband med ansökan om bearbetningskoncession. För markägarmineral sker prövningen i samband med ansökan om tillstånd enligt miljöbalken.

I prövningen av vad som är lämplig markanvändning kan det uppkomma intressekonflikter mellan olika konkurrerande markanspråk. Det är inte ovanligt att mineralfyndigheter finns i områden som är utpekade som riksintresse för både värdefulla ämnen och material och för andra ändamål som rennäring, naturvård och friluftsliv. Om markanvändningen för de olika intressena är oförenlig måste det göras en avvägning av vilket intresse som i det aktuella fallet väger tyngst.

Det är viktigt att avvägningen av vilken markanvändning som ska ges företräde görs efter en helhetsbedömning av olika intressen som balanserar miljö, sociala faktorer och ekonomiska behov.

I praktiken handlar det inte sällan om att väga bevarandeintresse mot exploateringsintresse. I debatten hörs ofta att bevarandeändamål är mer ”hållbara” och den miljömässiga aspekter framhålls som viktigare än samhällsekonomiska aspekter. Det är olyckligt. Det går inte att åstadkomma en hållbar utveckling utan att beakta både samhällets och naturens behov. Ofta går det att med hänsyn och olika former av skyddsåtgärder bedriva samhällsnyttig gruvverksamhet och samtidigt minimera omgivningspåverkan.

Svensk gruvnäring är en del av framtiden

Samhällsutvecklingen har i alla tider varit kopplad till användning av metaller. Detta gäller även för vår framtida utveckling. Metaller är inte engångsprodukter utan grundämnen som kan och bör återanvändas om och om igen. Men enbart återvinning räcker inte för att täcka samhällets behov av råvaror. Sverige har med sin mineralrika berggrund goda förutsättningar att bidra till råvaruproduktion och en långsiktigt hållbar utveckling.

Inom prospekterings- och markområdet verkar Svemin för:

  • Att beslut om markanvändning görs enligt tydliga regelverk av miljömyndigheter med uppdrag att göra breda samhällsavvägningar och med beaktande av alla aspekter av hållbarhet; miljöskydd, socialt hänsynstagande och en dynamisk ekonomi.
  • Att relevanta markområden utses som riksintressen för värdefulla ämnen och material, att områdena har lämplig storlek och att bedömningsprocessen är effektiv och transparent.
  • Att processerna för prövning av undersökningstillstånd och bearbetningskoncession är tydliga, ändamålsenliga och effektiva.
  • Att processen för tillstånd enligt miljöbalken är tydlig, ändamålsenlig och effektiv.
  • Att all prospektering sker i enlighet med regelverk och bästa praxis.
  • Att beslutsfattare och intressenter har kunskap av och förståelse för gruvnäringens betydelse för en hållbar utveckling och för Sveriges försörjningstrygghet.

Vägledning vid prospektering i Sverige

Svemins Prospekteringskommitté har tagit fram en vägledning vid prospektering i Sverige. Vägledningen är tänkt både som stöd för prospekterande företag att hålla hög standard i utförande av prospekteringsarbeten och som information till myndighetshandläggare, sakägare och andra som vill veta mer om prospektering. Vägledningen berör arbetsmiljö, yttre miljö och socialt ansvar.