Replik: Rätt – och fel – av Naturskyddsföreningen

Vi är stolta över den svenska gruvnäringen, våra klimatsmarta innovationer och det starka stöd vår näring har, inte minst nära våra egna verksamheter. I arbetet med att klara klimatomställningen och skapa bättre levnadsvillkor för människor globalt är svensk gruvnäring en del av lösningen.

Naturskyddsföreningen menar (SvD 2017.10.30) att regeringen skyndsamt måste ändra lagstiftningen kring gruvnäringen. Vi kunde inte hålla med mer. Under de senaste tio åren har det inte skett en enda gruvetablering – som prövats mot miljöbalken – utanför redan verksamma områden. En viktig anledning är oförutsägbara och utdragna tillståndsprocesser. Det här är ingen nyhet för regeringen. Statliga utredningar har beskrivit läget med slutsatser som ”Det finns allvarliga brister i effektivitet, enhetlighet, rättssäkerhet och konkurrensneutralitet i tillståndsgivning och tillsyn” (SOU 2015:43).

Det är, med andra ord, knappast tal om några ”förhastade etableringar”, som Johanna Sandahl vill låta påskina. Varje etablering föregås av omkring tio års undersökningar av miljökonsekvenser och avvägningar av olika alternativ för att nå lösningar som tillfredsställer miljö, närboende och andra samhällsaspekter. En översyn av lagstiftningen vore ändå mycket välkommen.

Sandahl missar en viktig utgångspunkt när hon resonerar kring gruvnäringens framtid. För det första måste gruvnäringens syfte klargöras. Mineral är början på långa växande värdekedjor – i infrastruktur, kommunikationslösningar och energisystem – som är centrala byggstenar för samhällsutvecklingen i Sverige, Europa och övriga världen. Det är viktigt att komma ihåg att metaller inte är några engångsprodukter utan grundämnen som kan, och bör, återanvändas om och om igen.

Vi håller därför med om grundtanken i Naturskyddsföreningens s.k. Mineralhierarki, där återvinning premieras före gruvdrift. I Rönnskär utanför Skellefteå finns till exempel ett av världens mest effektiva smältverk som också är ledande på att återvinna koppar från elektronik. Därför importeras elektronik som råvara också från andra länder. Men världens behov av koppar för utveckling av välstånd och för omställning till förnyelsebara energisystem och elbilar innebär att återvinning bara täcker en del av behovet under överskådlig tid.

Trots att det finns mineralfyndigheter i Sverige som skulle kunna tillföra världen metaller till bästa miljöprestanda så stoppar oförutsägbara tillståndsprocesser nya gruvor med konsekvensen att sämre gruvor och smältverk istället hålls igång. I en allt oroligare omvärld kan vi nog inte heller underskatta betydelsen av att öka vår självförsörjningsgrad inom EU, i enlighet med EU Kommissionens råvaruinitiativ från 2008.

Det vilar ett stort ansvar på regeringen att dels förbättra dagens lagstiftning som är ett betydande hot mot svensk mineralnäring och att skapa rättssäkra och effektiva tillståndsprocesser som följer de faktiska förutsättningarna i gruvprojekten. Vi efterlyser en helhetssyn i prövningen där även det samhällsekonomiska perspektivet vägs samman med miljöaspekterna.

Naturskyddsföreningen vill gärna se en fullständig miljöprövning i ett tidigt stadium. I realiteten är det omöjligt eftersom kunskapen om mineraliseringen i sig och hur den bäst utvinns är begränsad innan området undersökts mer ingående. Självklart ska en miljöprövning göras, men i rätt skede och när kunskapen är tillräckligt omfattande.

Svenska gruvföretag är idag ledande i produktivitetsutvecklingen, ofta genom innovation i samarbete med leverantörer och akademi. Det vi kallar det nordiska gruvklustret är i många avseenden en testbädd för basindustrin i hela världen. Vi ser därför fram emot att tillsammans med regeringen arbeta för mer effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser som stärker konkurrenskraft och jobbskapande i Sverige samtidigt som den svenska industrin kan ge avgörande teknikbidrag till den globala metallindustrin.

Jan Moström, VD och koncernchef LKAB, styrelseordförande Svemin
Lennart Evrell, VD och koncernchef Boliden
Per Ahl, VD Svemin

Denna text är också publicerad här på SvD Debatt.

Foto: Jeanette Hägglund, Fredric Alm / Alm & ME, Svemin