Fyra målsättningar som Fit for 55 behöver ta sikte på

Fyra målsättningar som EU:s klimatpaket Fit for 55 behöver ta sikte på för en hållbar industri

På onsdagen presenterade EU-kommissionen det gigantiska klimatpaketet Fit for 55. Ett paket som omfattar ett dussin initiativ med ändringar i befintlig lagstiftning samt helt ny lagstiftning som ska peka ut vägen för hur EU:s klimatmål om 55% minskning av utsläppen till 2030 jämfört med 1990 ska nås.

– Svensk gruv- och mineralnäring ligger i framkant i klimatomställningen och satsar stenhårt på att nå branschens egna mål om fossilfria brytningsverksamheter till år 2035 och klimatneutrala förädlingsprocesser år 2045. Vi är övertygade om att branschen har förmågan att ställa om med bibehållen och till och med förbättrad konkurrenskraft. Men det kräver rätt politiska förutsättningar både i Sverige och på EU-nivå, säger Hanna Stenegren, ansvarig för klimat- och energifrågor på Svemin.

– Djävulen sitter som vanligt i detaljerna, och hur de olika lagstiftningarna i klimatpaketet är utformade och hur de hänger ihop med varandra kommer att få stora effekter för branschens omställningsarbete.

Klimatpaketet måste hänga ihop med EU:s strategi för kritiska råvaror

Metaller och mineral har en central roll i klimatomställningen. Internationella energirådet IEA konstaterar att för att nå klimatmålen i Parisavtalet krävs mellan fyra och sex gånger mer metaller och mineral än idag för klimatteknologier som förnybar energi och elbilar. Världsbanken konstaterar att maximerad återvinning endast kan tillgodose mellan 15 och knappt 30 procent av efterfrågan år 2050. Resten behöver fortsatt komma från gruvbrytning.

EU är idag i mycket hög grad importberoende av dessa metaller, ofta från länder med bristande mänskliga rättigheter, i princip obefintliga miljökrav och höga produktionsutsläpp. Sverige har potential och möjlighet att hållbart producera över hälften av de metaller och mineral som kommissionen identifierat på EU:s lista för kritiska råvaror och för de basmetaller och mineral som är avgörande för klimatomställningen. Klimatpaketet måste hänga ihop med EU-kommissionens ambition att EU ska bli mer självförsörjande för dessa kritiska råvaror och för att klimatomställningen ska bli hållbar i grunden – hela vägen från gruva till vindkraftverk, bilbatteri och solpanel.

Det måste löna sig att vara klimatföregångare – den internationella konkurrenskraften måste värnas

Den svenska gruv- och mineralnäringen investerar hundratals miljarder i att utveckla fossilfria maskiner och transporter samt nya fossilfria produktionsprocesser. För att detta ska bli verklighet i tid för att klara klimatmålen måste företagen kunna bibehålla sin konkurrenskraft genom hela den gröna omställningen för att fullfölja de investeringar som krävs.

Gruv- och mineralnäringen konkurrerar på världsmarknaden med företag som har betydligt lägre miljö-, klimat- och sociala krav. Produkter med lågt klimatavtryck måste ha rättvisa konkurrensvillkor både inom och utanför EU, för att inte bli utslagna av billigare produkter med högre klimatavtryck.

Ökade kostnader för fossilfri el från sammankopplade europeiska länder behöver beaktas

En viktig del i gruv- och mineralbranschens omställning för att minska de fossila utsläppen är elektrifiering. Elbehovet kommer att öka kraftigt i takt med att den fossila energin fasas ut och det kommer vara en självklarhet att nya gruvor i Sverige i framtiden kommer ha en hög grad av elektrifiering. Gruv- och mineralnäringen beräknas vara en av de största elförbrukarna 2045.

Sverige har redan till stor del fossilfri el, och ambitiösa målsättningar för 100% fossilfri elproduktion. Men eftersom elnätet fysiskt och marknadsmässigt är ihopkopplat med länder som har fossil elproduktion gör marginalprissättningen att den fossila elproduktionen i systemet bestämmer priset. Detta innebär att priset som industrin får betala för svensk fossilfri el motsvarar priset för den fossila elproduktionen. Branschens klimatomställning förutsätter tillgång till fossilfri el till konkurrenskraftigt pris, och detta påverkar även Sveriges attraktivitet för investeringar i framtida gruvverksamhet. Då priset på utsläppsrätter inom EU ETS väntas fortsätta öka blir möjligheten för kompensation för koldioxidprisets indirekta effekt på det fossilfria elpriset allt viktigare.

Intäkterna ska användas till klimatomställningen – inte till att fylla hål i ländernas och EU:s budget

Klimatomställningen kräver omfattande investeringar – både privata och offentliga. Därför bör intäkterna från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och den nya gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) användas för att stödja industrins investeringar i utveckling av exempelvis nya klimatteknologier och processer samt strategisk infrastruktur för förnybar el.

Svemin kommer efter sommaren att studera förslagen i detalj.

MER INFORMATION

> EU-kommissionens klimatpaket
> IEA:s rapport – The Role of Critical Minerals in Clean Energy Transitions
> Världsbankens rapport – The Mineral Intensity of the Clean Energy Transition
> EU:s råmaterialstrategi