Regeringens energiproposition är ett steg i rätt riktning

År 2045 ska Sverige kunna möta ett fördubblat elbehov. Detta presenterade idag regeringen i sin energiproposition som pekar ut inriktningen för den framtida energipolitiken. Svemin välkomnar tydliga planeringsmål och att propositionen tar ett brett grepp på energisystemet.

Propositionen slår fast att Sverige behöver en omfattande utbyggnad av elproduktion, elnät och lagringsmöjligheter för att kunna möta ett fördubblat elbehov till år 2045. Planeringsmålet blev som väntat att Sverige år 2045 ska ha en elproduktion och ett elnät som kan leverera 300 TWh. Vidare finns ett leveranssäkerhetsmål som handlar om att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd samt en översyn av det nuvarande energieffektiviseringsmålet för att bidra till den gröna omställningen.

– Vi välkomnar tydliga planeringsmål och att propositionen tar ett brett grepp på energisystemet. Regeringen går i rätt riktning för att möta den ökade efterfrågan på el som är nödvändig för oss när vi ska fasa ut vår användning av fossila bränslen för transporter, maskiner och processer, säger Maria Sunér, vd Svemin.

Regeringen föreslår vidare att elbehovet i olika geografiska områden ska tydliggöras genom uppföljande delmål för år 2030, 2035 och 2040.

– Denna inriktning välkomnar vi starkt och ligger i linje med vad vi framfört i remissrundan om att kunna möta elbehovet på kort sikt för att accelerera omställning och investeringar. På kort sikt framtill 2030 handlar det i huvudsak om vindkraft vilket vi också noterade att finansministern var tydlig med under dagens pressträff. Nu behövs politiska krafttag för att påskynda utbyggnaden av vindkraft genom exempelvis ökad ekonomisk nytta för lokalsamhällen samt reformering av det kommunala vetot, här måste regeringen återkomma snarast, säger Joakim Aspeheim, energi- och klimatexpert

Utöver dagens energiproposition läggs även en proposition för att förenkla och förbättra tillståndsgivningen när det gäller elnäten. I propositionen, ”En tydligare process för tillståndsprövning av elnät”, föreslås en tydligare och snabbare process för att förnya, förstärka och bygga ut elnät.

– Förstås mycket välkommet. Regeringen behöver göra allt i sin makt för att korta de svenska tillståndsprocesserna som idag är komplexa, långdragna och svårförutsägbara. Att snabba på elnätsutbyggnaden är lika viktigt som att öka elproduktionen, säger Aspeheim.

Trots energipropositionens uttalade syfte om att ”tydliggöra den långsiktiga inriktningen för energipolitiken” är just långsiktigheten ett orosmoment.

– Det är inte särskilt långt till nästa riksdagsval och vi ser fortfarande behov av en bred politisk överenskommelse kring det svenska elsystemet, inklusive kärnkraften, om vi ska våga lita på långsiktigheten i dagens föreslagna proposition, säger Aspeheim.